Hem » Bromsen tydlig

Bromsen tydlig

Avmattning, lågkonjunktur, recession, depression. Detta är nedåt-växlarna i vår ekonomi. Alla steg är sedan inte nödvändiga och de behöver inte bli ihärdiga. Därför är bästa handgreppen knappast drastiska, utan snarare eftertänksamma.

Under sommaren har Sverige gått in i lågkonjunktur, om vi ska luta oss mot Konjunkturinstitutets mätningar. Men detta är än så länge bara en siffra, som säger att det ekonomin växer sämre än snittet.
.
Riktigs kännbar lågkonjunktur har vi inte haft sedan början på 90-talet. Jag menar utbredd arbetslöshet och stora utmaningar. Det är snart 30 år sedan. Så klart ”ingen” minns den. Därför är våra olika broms-begrepp i ekonomin värda att läsa på lite. (Lägg märke till att de bara bygger på statistik och saknar effekter.)
Avmattning – konjunkturen fortsätter inte stärkas, utan planar ut.
Lågkonjunktur – den stundande ekonomin är svagare än snittet.
Recession – ekonomin går baklänges minst två kvartal. Minustillväxt.
Depression – ekonomins minustillväxt pågår under många år.
.
Hur ofta sker det här? De mer lättsamma avmattningar ser vi ofta, att de snabbt glöms bort. De mest allvarliga inbromsningar sker så sällan att de närmast glöms bort. Istället är det de mellanstora inbromsningarna vi talar mest om.
.
Senaste större nedgångarna i Sveriges ekonomi minns vi kanske som år 2000 och 2008. Några tänker ordet börskrasch. Ja, men de där var små smala krascher och mest just på börsen. Övriga ekonomin klarade sig mest bra. Vi såg ingen stor arbetslöshet och stora politiska reformer.
.
Den senaste stora ekonomiska smällen hittar vi så långt bort som kring 1991. Reglerna kring banker och fastigheter hade minskat kraftigt några år tidigare. Vilket tillsammans med fast växelkurs ruskade om oss rejält och fick fastighetspriserna att falla 50-60%. Det gällde även min första lägenhet. En annan smäll var oljekrisen som på 1970-talet hur vi använde oljan som fram till då varit nära gratis.
.
Depressioner då? Vi har haft tuffa ekonomiska tider: På 1870-talet och 1930-talet slogs vi av stora svårigheterna i flera årtionde. Men det berodde mest på stora förändringar i samhället och oförmåga hos politiker och myndigheter. Därför är depressioner ovanliga. Och vi förväntar oss att vi idag är bättre på att möta dessa överraskningar.
Prognoserna inför 2020, säger nu att vår ekonomi bromsar in i en mild lågkonjunktur. I världen och i Sverige. Men detta är samtidigt bara siffer-lek, som utgår ifrån att efterfrågan kommer tillbaka med råge redan året efteråt. Olika överraskningarna däremot är inte med i kalkylen.
Överraskningar kan komma kring demonstranterna i Hong Kong, Moskva och Rio. Överraskningar kan komma från Brexit, Iran, Italien för att inte tala om det pågående handelsbråket.
Politikern och bråkmakaren Trump kommer att rädda oss, hoppas en falang. Tesen bjuder att han gör vad som helst för att se god ekonomi vilken är tänkt att ge honom nya fyra år. Men i valet mellan att bli omvald och gör vad som helst, så kan nog den tärningen kastas och landa lite hur som helst.
Vi vanliga människor får hur som helst se fram mot lugnare ekonomiska tider. Kanske blir det ett år eller 2-3 år på eller nära pausknappen. Vi får se. Oavsett är det bra med lite extra pengar på kontot. Enklast startar snittsvensken med att hämta hem 10 000 kr per år från bolånet, genom att pruta på räntan. Ingen människa ska betala mer än 1,5%, i dagens lågräntevärld. Sedan kan vi gärna nu undvika stora nya utgifter som nytt bostad, ny bil, nya långresor… Och om du ska byta jobb – gör det bums, eller vänta 3 år… Och byt förstås till billiga fonder. Så är vi bättre rustade för lugnare tider.
Vad väntar du dig?/claes hemberg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *