Bric-drömmen föddes för 20 år sedan. Jag var runt och besökte dem för att återberätta hit hem. Och visst har ländernas tillväxt, ökad folkhälsa och minskad fattigdom infriats. Men i hoppet om det nya samförståndet märks också mycket tvekamp. Kanske kan affärer läka politikens sår.

Första gången jag mötte nya offensiva Kina var våren 2003. Oljepriset stack upp på ett överraskande sätt. Det var den slutna jätten som öppnade sig, i en ny kapitalistisk kommunism.

Bric-begreppet formulerade av ekonomen Jim O’Neill, när han ville peka ut världens nya ekonomiska nav. Där 4 av 10 jordbor idag lever. Den enkla matematiken var: unga stora befolkningar som snart skulle få det ekonomiskt mycket bättre. Särskilt i Asien är det tydligt.

Insikten lockade snart medier, politiker och affärsmän till Peking och Bangalore. Själv besökte jag snart de fyra jättarna för att förstå och förklara hem. Fler länder spelar roll och jag besökte även Indonesien, Kenya, Kazakstan, Filippinerna och Turkiet.

Ekonomi är inte kultur

Nu har det gått 20 år. Och O´Neill fick både rätt och fel. Siffrorna har i många stycken förverkligats. Idag dominerar Brics för 31 % av världsekonomin mot 30 % för G7. Folkhälsan och fattigdom i länderna är dramatiskt förbättrad. En bättre värld som absolut gynnar lilla Sverige och det globala samtalet. (S-et till i Brics för bjuda med Sydafrika.)

Men Brics kulturer följer inte västs ledband. De har egna visioner, med mer auktoritära ledare, mer hierarkiska länder, men också egna lösningar och värderingar.  

I västvärlden vaknade också en oro för konkurrens och nya värderingar. Vi fick proteströrelser emot globalism. Vi har hört om extremer som protektionism. Höjda tullavgifter och stängda gränser. Som att vi inte lärt oss något sedan 1700-talets dyra misstag; Merkantilismen…

Ny ekonomi nya lösningar

Allt är inte alls elände med den nya tillväxten. Nya ekonomier löser också gamla problem på nya sätt. De kan till och med hoppa över stadier i utvecklingen. Något som kan gynna oss alla. Särskilt inom klimat-teknik.

Tack vare Kina tillverkas idag solpaneler och även vindkraftverk till ett allt lägre pris. Solpriserna är ned 80 procent senaste årtiondet. Ja, deras behov av lokala miljölösningar satte fart på produktionen på ett helt nytt sätt, något som gamla ekonomierna aldrig klarat.

Det är tack vare Kinas framväxt vi ser den snabba globala utrullningen av el-fordon. Något som startade i Shenzhen efter att en rad stora kinesiska städer fått allvarliga problem med smog. Det var i början på 2000-talet. Något som väckte breda el-satsningar, som idag gynnar hela världens klimatarbete. Även om kolkraften också vuxit, vilket förstås tynger å andra sidan.

Teknologi en värderingsfråga

Kinesisk tech har givit ny fart å spelindustri, näthandel som Shein och underhållning som TikTok och även tv-övervakning och ett eget kinesisk isolerat och stängt internet.

Drömmen om att affärer och öppenhet skulle bringa demokrati till Kina och Ryssland har ju också kommit på skam.

Ja, BRIC har öppnat världen på ett nytt sätt samtidigt som den stängt till och vridit begrepp som sanning och fakta på ett nytt sätt. Naturligtvis är det obekvämt vi tolkar världen annorlunda. Och dessutom har dessa nya åsikter allt starkare ekonomiska krafter.

Kanske kan ändå ekonomi och särskilt klimatfrågan bli en enande utmaning, som ingen av oss slipper undan. Särskilt Kinas ledning lär fundera mycket på den, eftersom de inte vill se klimat-upplopp. Även folkhälsa borde i skuggan av pandemin kunna bli en enande kraft.

Ny kolonialism

Vad som verkligen händer bortom vår egen horisonten är kanske ännu viktigare. På tal om kultur och nya värderingar. En ny form av kolonialism, som lär kunna slå tillbaka och påverkar relationer lång tid framöver.

Ifrån Tanzania mötte jag studenten Beatrice som läste till kemist, trots ett skriande behov av infrastruktur i landdet. Jag frågade om hon inte skulle läsa till ingenjör. ”Nej, vägbyggena sköter kineserna”.

Även Indiens ledare Narendra Modi har blivit markant mer auktoritär. Då han som hindu låtit indisk muslimer får löpa gatlopp och pekas ut som samhällsproblem. För att inte tala om Rysslands våldspolitik 25 afrikanska länder. Och nu senast i Ukraina.

I Sri Lanka mötte jag lokalbefolkningen som ondgjorde sig över att Kina tagit över ett av landet största hamnar. Efter att Kina lånat ut stora belopp och lokala regeringen inte kunnat betala så tog kineserna över hamnen ett antal årtionden framöver. Ungefär som britterna tog över Hongkong…

Ja, Bric har gett oss en annan värld. Salt och sött. Och det är bra början.

/claes hemberg