Under 700 år blomstrande Cordoba inom matematik, filosofi, konst och handel. Staden var då en av världens största. En kraft att väcka intellektuell civilisation i Europa. Där är jag och funderar dagens motstycke.

I inlandet några 25 mil norr om Gibraltar, upp längs floden, låg staden väl skyddad från havets maktspelare. Cordoba blev en magnet för intellektuella från hela Mellanöstern. Det var här som dåtiden mest spännande samtal pågick mellan lärda, matematiker, konstnärer och affärsmän.

Nyckeln var blandningen. Alla var välkomna. Alla former av ursprung, kunskaper och religioner. Och staden blev en ny motpol, ett framväxande nytt alternativ. Lite som New York på sent 1800-tal.

Hit till nya 700-talets framväxande Cordoba lockades världens främsta namn till skolor och forskning inom astronomi, kirurgi och ekonomi. Stadens ledare ville visa att kunde stå starka jämfört med sina förebilder på lagom långt avstånd, i gamla kraftcentra som Damaskus och Bagdad.

Det var en tid då intellektuella Europa inte riktigt hade vaknat än, utan leddes mest av småkungar och rövarhövdingar. Universiteten i Bologna och Paris kom flera hundra år senare.

Att Europas första intellektuella centra startade just här i Cordoba berodde paradoxalt nog på tidigare lokala härskare hade misskött sig. Det öppnade för nya mer liberala och nytänkande krafter. Den romerska bron är kvar, men deras feodala välde som visgoterna senare ärvde gjorde härskarna inte särskilt uppskattade hos lokalbefolkningen.

När morerna från dagens Marocko landsteg år 711 vid Gibraltar så mötte de därför inget särskilt motstånd, utan ett välkomnande menar flera forskare. Namnet Gibraltar kommer förresten av morerna härförare Tareq, som euforisk över sin nyfunna religion ville sprida den över sundet. Där ”Tareqs klippa” uttalas just ”Gib Tareq”.

Morerna som snart övertog iberiska halvön och sänkte skatter, lät bönder äga sin egen mark och lät affärsmän verka mer fritt. Och välja vilken religion de ville. Blandningen av människor lockade snart även intellektuella från Mellanöstern, till den tidens nya magnet.

Även Cordoba ville spänna musklerna och snart växte världens största byggnad fram. För över 10 000 personer, byggde de en moské. Men det var ingalunda bara en plats för religion. Här möttes filosofi, tro, matematik, konsthantverk, universitet… där muslimer, kristna och judar tillsammans utvecklade den tidens mest framstående civilisation.

Lugnet bestod till 1200-talet. Två hundra år av fejder och stiger med kristna slutade med att Spanien bildas i slutet på 1400-talet. Då skickades både muslimer och judar ut. Och snart satte de nya erövrarna segel mot kolonier i Afrika och Amerika. Ett äventyr som orsakade mer rovdrift än intellektuella ambitioner.

Var finns dagen mest dynamiska plats? Någon skulle peka på Silicon valley, några Seoul, eller Austin, kanske Shanghai eller Taipei…? Men har dessa blandningen av olika människor och perspektiv tvekar jag.

/claes hemberg