Västvärldens pengatryckerier har sprutat sedlar senaste åren. Men priserna i butik har däremot bara stigit hälften så mycket. Detta håller inte i längden. Det osar fortsatt stigande priser… och genom ullstrumporna smärtar spikmattan, kanske i flera år. Som även bjuder in centralbankscheferna…
Sedan pandemin har västvärldens pengatryckerier gått för högvarv. En lavin av pengar har svämmat över samhället. Mängden har ökat med historiska 30%. Även om detta först inte märktes…
Pengarna nådde inte konsumenterna. Då hade det direkt märkts i högre konsumentpriser. Istället gick pengarna till aktier, bostäder och fastighetsaktier. Som vi också noterat…
I sin ullstrumpor tassade under tiden Svensson, Smith och Brown över världen. För att senaste åren plötsligt stå där… långt ut på spikmattan… av stigande priser.
Jämför vi mängden nya pengar med priserna i samhället är det tydligt att gapet är långt ifrån igentäppt. Vi är bara hallvägs igenom om siffrorna ska fortsätta i samma trend.
Måste gapet täppas?
Måste gapet täppas igen? Nej. Pengarna kan stanna kvar i fastigheter, aktier, obligationer mm. Men bara om investerarna vill det. Om investerarna är oroliga för sina bankaktier, fastighetsköp, obligationsköp mm, så kommer pengarna strömma ut.
Vi har redan sett detta senaste åren. Börsen är ned. Priserna på bostäder är ned. Fastighetsaktier har kraschat. Och bankrusningarna senast veckorna handlar en hel del om priset på dumpade obligationer. Med andra ord ser det ut som att priserna inte bromsar än på ett tag.
Spikmatta för centralbankschefer
Orsaken till inflationschocken sa många centralbanker länge var Ukrainakriget. Men nu tycks fler och fler medge att orsaken finns i källaren på världens centralbanker. Sedeltryckeriet.
Hade centralbankerna något val? Vet inte. Rollen att då) hålla uppe och nu) bekämpa inflation har de minsann tagit på stort allvar. Men kanske för kortsiktigt? Hur som helst ser vi nu fler hinder framåt. Ja, inflationen kan bita sig kvar.
Tittar vi i backspegeln så ser vi också att räntan oftast är högre än inflationen. I hela 11 år av 13, fram till nollränteåren. Men inte senaste sju åren. Sedan 2015 har räntan inte hängt med.
Inte nog med att centralbankerna trycket mycket pengar. De har även hålla priset på pengar på en historiskt märkligt låg nivå. I åtminstone 7 år.
Ja, närmaste kvartalen säger historiken oss att det därför inte bli billigare någonstans. Förutom kanske lägre priser på börsen, fastigheter och bostäder förstås. Ja, det blir några tuffa kvartal som nu väntar, på Svensson, Smith, Brown…
Vad väntar du dig av 2023?/Claes Hemberg
Varför fortsatte Riksbanken att köpa statsobligationer så länge? Det du förklarar med att pengarna bands upp i värdepapper mm, var det ingen som pratade om. Riksbanken verkade ju närmast förbryllade och okunniga över att inflationen inte tog fart. Var det så svårt att räkna ut? Vad var man rädd för? Vad hade kunnat hända som inte har hänt nu?
Riksbanken gjort sitt allt – alla sina verktyg. Alle man på däck. Effekterna var och är fortfarande osäkra. För tyvärr är inte styrränta någon vetenskap och utan bara ett av riksbankens redskap. /c