I höst kan en miljon svenskar plötsligt få 3-4 ggr högre boränta. Det kan pressa svensk konsumtion, inflation och vår ekonomi. Kanske det blir botten i lågkonjunkturen, tänker en pessioptimst.
Under pandemin 2020 band plötsligt 15% av svenskarna sina bolån på 3 år. Nu hösten 2023 kommer efterslängen, när de behöver förnya samma bolån. Räntan som förr kostade 1,5% blir nu 5,5-6%.
Lägg till alla de som redan innan hade bolånen på ungefär samma 3 år. Det gör att vi hösten 2023 kommer få se att 1 av 5 bolånare behöva se betydligt dyrare boende kostnader. Vi talar om prishöjningar från snittet 45 000 kr per år till istället 165 000 kr.
Naturligtvis kommer den här extra utgiften på 100 000 kronor tas från konsumtion. Något som syns i Sveriges ekonomi, efter hälften av vår ekonomi är just konsumtion.
Med andra ord kan boräntorna i höst slå rakt in i handeln, företag och inte minst inflationen som redan sägs ha passerat toppen. Ja, det kan hjälp riksbanken, och öka motvinden i konjunkturen. Kanske så effektivt att detta blir botten i våra ”korta konjunkturen”.
Lägg till: En annan besvärlig sanning som blivit allt mer uppenbar är bankernas vilseledande begrepp; listpriset. För 20 år sedan var listpris och snittpris samma sak. Alla fick ungefär samma ränta.
Sedan dess har listpris och snittpris dragit isär. Av bolånebankerna. Idag säger listpriset ingenting om vad snittsvensken får för ränta. Idag listpriset närmast vilseledande.
Skillnaderna har nu blivit hela 0,6%. Det vill säga den som betalar listpriset betalar i snitt 18 000 kr mer än snitträntan, på snittlånet 3 m. Och den som prutar ordentligt sänker räntan hela 36 000 kr per år, under listpriset. Då vet du vad du ska sikta på.
Vad säger du? /claes hemberg