Corona-krisen visar hur udda vi svenskar är. Det kan vara en fördel för oss, men det är inte alls säkert att andra ska härma oss. För de har inte svenska tjänstemän och folk av svenskar som lojalt kollegialt lyssnar och följer dem.

Varje dag kl 14.00 har Tegnell använt ungefär samma uttryck. ”Vi bör vara försiktiga att..”. Utländska journalister förundras över och förstår inte att ett såpass vagt ordval kan uppfattas som skarpt och tydligt. Han ger ju ingen order, instruktioner utan bara insinuationer…

Plötsligt där och då upptäcker vi svenskar oss själva. För oss är Tegnell glasklar. Vi lyssnar, är lojala och följer pliktskyldigt. Några väl valda ord av en tjänsteman räcker. Vår egen statsepedimiolog har förklarat läget. Vi reser inte. Vi firar inte påsk, födelsedagskalas eller första maj.

Tegnell är inte statsministern, president, kung, poliser, militär eller ens minister. Han höjer inte ens rösten. Tegnell är tjänsteman. Och vi svenskar litar mest av allt på tjänstemannen ibland oss. Vi utgår ifrån att han verkar för oss allas bästa. Utan personlig agenda.

Ja, vi glömmer lätt bort hur udda vi är. Vi fick våra första myndigheter på plats redan på 1600-talet. Då Axel Oxenstierna, vårt riksråd, startade de första verken. Så briljant. Och det har fungerat så väl. Därför litar vi idag mer på tjänstemän, än på ministrar, kungen och gud själv. Därför räcker det att tjänstemannen Tegnell säger ”vi bör” och det blir genast nära tomt på tåg, båtar, flyg, affärer…

Något som kan vara en enorm styrka, när vi försöker hålla samhället öppet och igång, trots oro, sjukdom och kris. Vi låter individen ta ansvar. Vilket borde gynna oss att komma tillbaka snabbare, mer självständigt tänkande och engagerade.

Det enda undantaget är väl städernas uteserveringar. För vid sidan av tjänstemannen avgudar vi blott vårsolen. Och sa förresten inte Tegnell att det är bra att umgås ute?

I en växande skara länder säger att de nu sig vilja följa Sveriges exmepel. Men antagligen skulle samma ”vi bör” inte alls fungera i USA, Frankrike eller Tyskland. För där bor inte lojala, pliktskyldiga, konsensussökande, kollegiala, sekulariserade svenskar… som för länge sedan glömt sin Oxenstierna som än idag lyser starkt över det avlånga landet. Vi svenskar lever ju i nuet, och lyssnar ju blott på våra tjänstemän…

Och Tegnell själv… tycker antagligen inte att han gör någon särskilt ovanlig insats. Han har ju tränat för det här i årtionden. Och han gör ju bara sitt jobb, som tjänsteman. Ändå tänker jag… Tack Tegnell. En förebild för många andra tjänstemän.

/claes hemberg