Den helgonförklarade dalgången i Kalifornien får senaste 3-4 åren tuff konkurrens från Shenzhen, Shanghai och fler kinesiska städer. Vi ser ett historiskt skifte när nyföretagande byter adress österut. Redan är kineserna klart starkast på artificiell intelligens. Japanerna är också på.

Silicon Valley har sedan 50-talet lockat nya idéer, företag och pengar. De har varit stjärnan utan någon nämnvärd konkurrens. När jag i november träffade investeraren Jonathan Curtis på plats i San Francisco sa han att de tre benen märks så tydligt än idag.

Kombinationen idéer, företag och pengar skapar ett självspelande piano där idéer lockar pengar, men också pengar lockas av idéer. Allt detta leder till företagande. Men nu kommer tuffa medtävlare från flera håll. I takt med att Kina skapar mer värden och söker nya bolag att investera. En nytt självspelande Xin (kinesiskt stränginstrument ) har sett sitt ljus.

När Wall Street Journal nu grävt sig ned i statistiken märks att ett stort skifte redan är på gång. Pengarna kommer allt oftare från österut. Och pengarna blir allt större. Ja, skiftet mot öster har också givit större affärer. Snittaffären för tio år sedan var närmast alltid under 100 miljoner dollar. Idag är nära varannan över 100 miljoner dollar.

Skiftet syns just senaste åren. På 90-talet stod USA för över 97 procent av allt riskkapital till nyföretagande. Fortfarande för tio år sedan stod USA för tre fjärdedelar. En liten uppstickare var då Europa.

Senaste 3-4 åren har däremot två nya stjärnor tagit plats: Kina med 30 procent och Japan med 7-8 procent. Kina växer mest på egna meriter inom teknik och energi. Att Japan också fått sådan kraftig fart beror dels på egna nysatsningar, men även närheten till Kina och Korea som ger utrymme för nya investeringar.

I antalet nystartade bolag är de ekonomiska jättarna redan jämnlika. Asien stod i fjol för 40 procent och USA för 44 procent av de 154 miljarder dollar som investerades nya bolag – så kallade start ups.

Att Kina kan växa så snabbt när det gäller investeringar och riskkapital beror dels på tillväxten i landets ekonomi. När plånböckerna växer fort finns förstås också ett större intresse för nya idéer. Lägg till kinesiska befolkningens storlek fungerar som en jättelik turbo även för riskpengar.

Vart går då pengarna? Alla dollar går inte till USA liksom all yuan går inte alls alla till Kina. Amerikanarna investerar tre fjärdedelar hemma i USA. Kineserna spenderar ungefär lika mycket hemma. Japanerna är mer utåtriktade och investerar bara en tjugondel av alla yen på hemmamarknaden.

Vi här hemma i Sverige har också känt av vindarna när kinesiska Geely köpt Volvos personbilar eller Tencent investerat i svenska spelbolaget Paradox. Det borde lära oss att utländska pengar inte bara är jobbigt, utan även kan bli en språngbräda…

/claes hemberg