Börsen rusar, bostadspriser rusar och lönekontona sväller. När ska detta få ett stopp? För om några kvartal. Det tar tid att hitta det nya normalläget. På vägen får vi några kallsupar.

Pandemin har stökat om i svenskarnas ekonomi på ett smått häpnadsväckande sätt. Istället för ekonomisk stress, uppfattar vi oss rikare än någonsin, vilket naturligtvis är mest ett missförstånd. Lönekontot ljuger. Det nya dubbelt större kontot med i snitt 65 000 kronor på svenskarnas lönekonton är ingen stålmannendräkt. Vi kommer snart att vakna.

Vårt trolleriknep i plånboken har skett mest omedvetet. Vi har kapat framförallt tre jättedyra vanor. Det är inga medvetna val, utan svenskarna har mest råkat att spara. Därför har pandemin givit ett stort plus i många plånböcker. Därför känner sig många ovanligt välbeställda. Samtidigt har staterna satt rekord i stimulanser och lovat låga räntor. Inte konstigt priser på börsen och bostäder rusar. Och gör det några kvartal till. För de gamla dyra vanorna är inte tillåtna än på ett tag.

Även företag och verksamheter har också kapat kostnad: Färre dyra kontor, färre resor, färre säljare, färre konferenser, färre utgifter kort sagt. Också något som hänger till dess att vi hittar det nya normalläget.

Vi har kapat utgifter. Effekten av pandemin påminner om en vanlig lågkonjunktur. Men besparingarna är varken genomtänkta, medvetna eller långsiktiga. Det känns bra med lönekonton som är dubbelt större än normala, men sådana vanor brukar snart ätas upp av nya mer eller mindre smarta kostnader.

När tar nyrike-festen slut? Jo, det sker stegvis i takt med att konsumtionen kommer igång. Ungefär som en rejäl lönehöjning äts upp över några kvartal. Det tar några kvartal och vi inser – privatpersoner och företag – att de har skaffat nya vanor, tömt kontona, hittat ett nytt normalläge med nya kostnader. Ja, ekonomi består inte så mycket av intäkter, utan av kostnader. Några snabbkör dit på bara några kvartal och andra behöver fler år.

—

De nya ”rikedomarna” kommer från mest tre tillfälligt minskade utgifter. Vi talar om de tre utgifter som vuxit snabbat senaste årtiondena. Därför ger pandemin så positiv effekt i plånboken. Borta är många resor, underhållning, hotell och restaurang. För en vanlig barnfamilj är det 100 000 kr per år. Eller 20-25 procent av lönen. Pengar som senaste året varit mest orörda på kontona.

Effekten är historisk. Jag pratar statistiker med insyn en av våra stora banker. Inte över deras 150 år av statistik har de sett en liknande sparchock.

Inte sedan svenska bankväsendet började mäta har våra lönekonton sett dagens höga nivåer. Värdet där är idag dubbelt mer än vanligt. Från cirka 1 månadslön till idag över 2 månadslöner, på bara ett år. Tala om trolleri. För att vara exakt: 33 000 kronor före pandemin till idag strax över 65 000 kronor. 

Vad gör vi svenskar då med våra nya låtsas-rikedom? Vi handlat mer på nätet. Vi har även cyklat och sportat mer. Vi har tydligt också handlat på börsen och köpt bostäder. Framfår allt har småbolag rusat 140% sedan botten. Även företag har agerat på liknande sätt. Köpt bolag och köpt fastigheter.

Och när samhället öppnat senaste månaderna så har vi köat till restaurangerna. Jag har aldrig sett så långa köer som senaste månaden. Överallt äter folk ute. Sakta hittar vi tillbaka till gamla utgifter.

De dyra långresorna dröjer däremot ytterligare flera år, eftersom nya virusvarianter lär skrämma hos hemma ett bra tag till. För först när olika former av Covid passerat och vi hittat en långvarigt 10-års-vaccin, så lär resorna komma tillbaka på riktigt. Det kan ta 4-5 år.

Under tiden hittar vi nya utgifter som matchar vår plånbok. Vi hittar ny underhållning och reser mer lokalt. Vi köper mer nätspel, nätfilm och nätnöjen. Vi lär också köpa mer kläder igen, när vi inser att vår garderob andas väldigt mycket 2019… Men nya stora utgifter tar mer tid. Det blir ett smygande tillbaka. Pandemin som gav oss ett abrupt slut på vissa utgifter kommer att ge oss ett mer tid att återvända. Därför består nyrika lönekonton 1-2 år till. Och vi har tid att både tänka och välja nytt.

Sedan kommer naturligtvis överraskningarna. Nya jobbiga virus-varianter kommer kunna skrämma ned börsen några 10 procent då och då. Vi kommer också få se helt okända överraskningar komma upp i tö. För under panik så gör ju vi människor även sämre val. Efter något år så blir de synliga och kan då stöka till det.

Den nya stelare globaliseringen kan också stötvis kyla ned ekonomin. Politiska konflikter kring Kina har bara börjat. Tvärstopp i logistik och även chip-flöden kan också knäppa ekonomin på näsan. Men det är inga riktiga långsiktiga ekonomiska avbräck, utan mer kortsiktig spekulation, som aktiehandlare ägnar sig åt för att få tiden att gå.

Några vinnare lär hänga kvar. De som lärt sig navigera i den nya ekonomin och hittat de nya marginalerna är vinnare. De som förköpt sig och lånat för mycket lär snart hitta skägget i brevlådan. Fastighetsbolagen riskerar att vakna just där och vi kan tala om en ny fastighetsbubbla.

—

Covid kunde ha blivit en omfattande läxa. Den visar på val vi kan göra. Nu har vi gjort det under press, men många av dessa val fanns även före pandemin.

För västvärlden är frågan om utgifter viktig. Vår tillväxt har varit i utförslöpa i 40 år. Vi har en mest övermogna ekonomier. Där få upplever tillväxt och många upplever utförsbacke. Att förhandla upp lönerna blir inte enkelt. Staten och även folket är rekordbelånade. Samtidigt vill staterna gärna smyghöja skatterna för att betala tillbaka pandemins utgifter. Men bara så lite att det inte stjälper hela lasset av lån.

Samtidigt har vi enorma behov. Vår tids stora investeringar i elektrifiering och digitalisering lär sluka både pengar, bolag och lagstiftning. I alla former av branscher och verksamheter. Vilket både ger och flyttar jobb. Konsten blir att gasa tillräckligt fort. Att vara nummer 4a och 5a i elektrifieringen och digitaliseringen är ingen drömposition.

Minnet av senaste årets extra pandemin-pengar lär vi snabbt glömma. Tyvärr. Istället ramlar vi in i vardagen där våra vanliga vanor slukar plånboken. Den som insett att det finns ett vägval får kanske se fler pengar i plånboken, men först behöver vi slutar slava under dyra gamla vanor och dess utgifter. Inte ska vi behöva en pandemi för att påminna oss om att vi var och en faktiskt har ett val.

Hur har du valt? /claes hemberg