Galloperande priser på 70-talet, hade politiker bakom spakarna. Sedan tog centralbankerna över. Nu däremot har näthandelns algoritmer och datorer tagit makten. Inflationen kan vi säga har blivit mer demokratisk, men också pressad och även snabbrörlig. Det låter som låga räntor många år framöver.

Näthandeln är överkänslig skulle vi kunna säga. Åtminstone när vi jämför med den gamla museala handeln, där varje affär hade en tant i ofta blå rock som inventerade och planerade just sina inköp och priser en gång inför varje säsong.

På nätet ändras planerna och priserna varje dag. För på nätet registreras allt vi gör. Sedan försöker roboten tolka oss och ständigt locka oss till en ny version av konsumtionens röda matta.

Dagens robot-priser är därför som upplagda för prispress plus snabba och massiva kedjereaktioner i efterfrågan och priser. Det visar nu senast en rapport vid Jackson Hole. 

Lägg till att tillfälligheter kan spela oss riktiga inflationsspratt. Ett oväder i södra Europa kan raskt ändra köpen och direkt anpassar datorerna priserna, inköp och utbud därefter. Över världen kan priset på badkläder och även regnkläder få sig en kallsup.

Därmed ger dagens näthandel oss inte bara pressade priser, i skuggan av tätare mer global konkurrens. Näthandeln ger också oftare och större prisjusteringar. Och lägg därtill att priserna kan ändras chocksnabbt.

Att förutse dessa prismönster är på väg att bli en egen industri i sig. Med andra ord har centralbankerna fått en tuff konkurrens och medspelare, när robotar sitter med fingrarna i prisflödena varje hundradels sekund.

Slutsatsen är enkel; ta inte jobbet som centralbankschef. Robotar har gjort jobbet för svårt. Priserna och därmed räntorna kommer att vara fortsatt låg, eftersom allt mer handel flyttas till just nätet. Sedan kan priserna hoppa lite extra mycket upp och ned, men trenden är fortsatt låg…

/c