Hem » Jobb första steget

Jobb första steget

Samhällets stora fråga har inte alls nämnts i valet 2018… Hur tål Sverige den lågkonjunktur, bostadskrasch, arbetslöshet och konkurser som nu kan stå för dörren? Istället har kvartalspolitiken fokuserat på frågor om antalet poliser, brott och nya svenskar. Nej, framtidsfrågorna måste vara jobb, jobb och jobb.

Under jorbrukseran röt massorna ”Mat åt alla”. I industrialismens fabriker ljöd kraven ”Arbete åt alla”. Idag hör vi allt oftare andemeningen ”Pengar åt alla”. Kruxet är att frågan om pengar är mer komplex. Här krävs flera nyanser för att ”skapa jobb”, ”utbilda” och ”satsa långsiktigt”. Ja, det handlar mest om jobb.

Politikerna däremot har bara ekat om fler poliser, stoppa gängbrott och färre nya svenskar. Men förlåt: inte kan antalet nya svenskar, brinnande bilar och poliser vara vår tids stora frågor. Våldet har inte alls ökat, även om vissa försöker hävda så. Det är inte heller här jobben skapas, industrin kan utvecklas och vår ekonomiska livsnerv – exporten – kan blomstra.

Nej, det stora valet måste handla om jobb, nya jobb och nya pengar. Annars finns aldrig utrymme för vård, skola, pension och omsorg. It is the economy – stupid, som de säger i USA. Det är en särskilt viktig tanke utifrån att vi snart kan vänta oss riktigt tuffare tider. Inte ens arbetsmarknadens parter (Svenskt Näringsliv, LO, TCO eller Saco) har synts i debatten.

Omvänt har riksdagspolitiken fått råa fascistiska ordalag som hetsar mot nya svenskar. De pekar finger och hävdar ”Det är andras fel”. Själva däremot vägrar de bidra med idéer som skapar, bygger och utvecklar landet. Utan de verkar tro att vi bäst ska isolera, stänga gränser och sluta oss. Garderobspolitik. Usch, så dumt, egocentriskt, kortsiktigt. När det är nu vi måste tänka nytt, framåt och många årtionden framöver.

Redan i våren 2018 kulminerade antagligen vår ekonomi. Nu talar det mesta för att lågkonjunkturen börjar redan i januari-februari 2019. Som snart kan ge oss bostadskrasch, konkurser och 100 000-tals nya arbetslösa. Grattis nya regeringen. Men vilken politiker är ens lite redo på den sura verkligheten. Då är antalet poliser och vinst välfärden inga frågor längre…

Samtidigt står vi för hejdlösa förändringar i samhället, som kan skapa eller kapa jobb i stora mängder. Jag tänker på bland andra energifrågan och robotisering.

Energi-övergången från fossila till el, kan vi välja att leda eller följa efter. Vi kan leda den och då sälja sådan tjänster och produkter över hela världen. Eller så kan vi bli en bakvagn som tar tag i frågorna först när de brinner i knät och kostar dyrt.

Vi har några goda exempel i bolag som ställer om i SSAB, Enride, ABB och Northvolt. Men detta är inte tack vare utan trots våra politiker. Och nu behöver vi en skog initiativ för att ta vara på omställningen, snarare än ta smockan av den.

Robotar kommer närmaste åren både radera och skapa jobb. Alla chaufförer som förlorar jobben kan ha svårt att utbilda sig till programmerare. Om inte politikerna satsar. Ja, robotarna kommer närmaste årtiondet att kasta ut 10 000-tals personer ut från transportvärlden, tjänstefabriker inom bank, försäkring, matkedjor mm. Istället finns jobben inom programmering, robottjänster, robottillverkning och robotservice. Ett jättekliv.

Samtidigt lär jobb med mänsklig kontakt bli väldigt hårt efterfrågade. Vi talar om traditionella kvinnojobb som sjuksköterska, lärare, vårdare… I en tid när vi blir snabbt äldre. Ja, vi talar om en omställning av stora mått. De sjukhusdirektörer jag pratat med säger: ”Jag vill inte ha fler miljarder, utan befogenhet att organisera om, skrota och förädla. Och ja vi tål konkurrens.”

Det är nu vi måste fylla jobbladan med idéer, utbildningar och satsningar för att tåla nästa lågkonjunktur lite bättre än de senaste. Och väldigt snart är lågkonjunkturen sannolikt här.

Sedan januari har västvärldens tillväxt gått baklänges. Lägg till att Trumps skattemedicin snart ebbar ut och rekordvinstlyften från i våras är svåra att slå. Sedan har vi i Sverige hällt på bensin på börselden med hjälp av låga räntor, ränteavdrag och pressad krona.

Med detta i ryggen väntade mig påtagliga varningar om lågkonjunktur redan under hösten. Nu ser februari dyster ut. För då är det ett år efter rekordtillväxt, rekordresultat och rekord på amerikansk skattesänkning i högkonjunktur.

//claes

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *