Räntan når snart sin dyra topp. Historiken viskar att toppen pågår i 4-6 månader. Men Riksbanken säger att denna topp kan bli dubbelt så lång. Ska vi slå rekord i räntetopp?
Räntetoppen 2023 blir den femte i ordningen, sedan 90-tals krisen. Blickar vi bakåt ser vi att räntan ofta börjar falla igen efter ett halvår på toppen. Det gäller särskilt kriser som sker mer stegvis.
Bara under finanskrisen hade vi en kort topp, på bara en enda månad, september 2008. Då skiftade ekonomin snabbt från högkonjunktur till kris. Därför kan vi närmast bortse från den. Eller inte?
Inflations-krisen vi nu genomlever harvi byggt upp under mer än ett årtionde. Inte sedan 2008 har vi länge en styrränta över billiga 2 %. Förrän nu. Sedan briserade den just nu tack vare pandemins kapitalinjektioner.
Därför borde vi vänta oss en längre räntetopp. Riksbanken själva talar om en rekordlånga räntetopp. 10-11 månader. Till sommaren 2024. Det är en dubbelt så lång räntetopp som de längsta senaste årtiondena. Är det rimligt?
Hindret denna gång är krånglig och svårläst inflation. Och just inflation som idé är något av ekonomins naturkatastrof. Den förstör brett och stort. Därför vill Riksbanken också ta sig extra tid att läsa av mätinstrumenten och repa mod.
Det talar för 10-12 månader med dyr ränta.
Förresten vad är en rimlig ränta? Historiken pekar på 5 %. Men det är var under långa tider med en långt mer passiva Riksbank. Så vi ska nog titta mer framåt än bakåt.
Lång räntetopp går att utläsa: utifrån att var Sverige tidigt på efterkälken i den nu aktuella ränteuppgången. Och antagligen också i nedgången. Lägg till att vår egna inflation (KPI) bitit sig kvar extra längre, eftersom svenskarnas dyra bolån ökat såpass kraftigt. Och hushållens i grunden robusta ekonomi gör att de tål mer ränta, än vad många räknat med.
En kortare räntor går att utläsa: om vi väntar oss att Sverige följer omvärldens (Europas och USAs) tydliga ord om räntesänkningar. Lägg till att svensk konsumtion och fastighetspriser drabbas hårt av dyra boräntor. Vi kan få känning av fastighetskris redan här i november. Försmaker har vi redan fått… Vilket kan peka mot de snabba kasten 2008…
Nu sitter gipset (räntan) på plats. Frågan är hur länge vi behöver läka innan gipset kan tas bort. Vi kan mest bara bita ihop och läka ut. Vi måste hur som helst räkna med 10-12 månader.
/claes hemberg
Det går ju att argumentera för att räntan i ett samhälle ska vara någorlunda i närheten av BNP-tillväxten. Detta för att räntan alls ska kunna vara effektiv. I så fall kanske vi kan förvänta oss en ränta mellan 2-4% under kommande decennium åtminstone, lite beroende på vad som händer i omvärlden.
Det kan tyckas som en feg utsaga, men det betyder att någon längre period av 8% med lite god vilja kan tänkas vara lika osannolikt som en ny 0%-period. Tycker man det är rimligt så det ju betydelsefullt för ens riskhantering.
Jonas, håller med dig om att räntan sannolikt ska ned snarare än upp. Eftersom bnp är så pass låg: Kika här. https://claeshemberg.se/rantan-mot-noll/
Kul att läsa, särskilt att IMF håller med. Ibland är det lätt att känna frustration över enkla samband som man upplever att ingen pratar om. Det är lätt att tro att man har fel men ibland är det enkla det rätta. Den som lever får se. Personligen kommer jag utgå från att det här är räntetoppen för den här cykeln.
Varför sänker vi inte inte räntan istället? Om vi handlar mer borde inflationen och priserna gå ner?
Joel, om vi handlar mer blir det större tävlan om varje köp. Det lockar upp priserna. Tvärt om vill Riksbanken att dyrare räntor ska göra att vi handlar mindre, och att priserna 1) slutar att stiga, 2) blir stabila och 3) i bästa fall börjar minska. Vi håller tummarna. /c