Min första femårsplan som oberoende ekonom är slut. Jag rynkar pannan. Min ambition om lång sikt har blivit mer av djup sikt. Jo, 5-årsboken intill har jag skrivit, men om en helt annan 5-åring.

På 90-talet agerade jag journalist, sedan 20 år som sparekonom och sista fem åren som oberoende ekonom. Två perspektiv går igen; att analysera och förklara. Men är jag nöjd, med de sista fem åren?

Nja. Det finns rum för vassare val. Som ett brev på posten, till mig själv, kommer också frågan vad jag ska jag göra närmaste fem åren? Kanske något alla borde fundera på.

Efter fem smått spretiga år i jobb med olika vd:ar, kunder, medarbetare, styrelser… Med visserligen påtagliga resultat som; bok, nya tjänster, nya bolag, även nedläggningar, försäljningar…

Jag har vänt och vridit på en rad frågor, bolag och verksamheter. Kombinerat min erfarenhet av granskande utfrågar, analytiker och min roll som pedagog. Men inte så mycket lång sikt. Och så blir jag ändå lite missnöjd.

Tid är svårt

Fördelen under dessa år är att jag fått pröva många branscher. Nackdelen är kort sikt. Det har närmast irriterat mig. Även om uppdragen varat i 3 månader och upp till eller 5 år, så har jag inte fått följa idéerna hela långa vägen. Jag vill ju vara med och bygga på minst 10-15 års sikt.

Är mitt intryck bara något tidstypiskt, funderar jag. Bra arbete och goda idéer kan behöva gro ett årtionde. Kanske var mitt tålamod för kort. Ett arbete behöver ju just tid för att landa. Om jag hör av mig till bolagen igenom ytterligare fem år kanske de är i mål…

Bli  10-årsjobbare

Eller så har jag valt fel roll. Titeln oberoende ekonom eller rådgivare kanske väcker förväntningar om mer kort sikt. Att jag bara vill hoppa in tillfälligt.

Istället borde jag pröva att anmäla mig som 10-årsjobbare. Med orden ”jag vill ha ett 10-års projekt”. Det är mer min smak.

Djup sikt

Så inser jag: kanske har jag vänt upp och ned på ambitionen. Istället för lång sikt har jag grävt på jakt efter riktigt djup insikt. Istället för att bidra med långa planer, så har jag bidragit med djup analys här och nu. Ett slags djupt nuläge, att diskutera kring och jobba vidare utifrån. 

Min erfarenhet och verktyg är nog att ställa frågor, intervjua och sedan min ekonom-erfarenhet av analys och pedagogik. Jag har fått vd:ar, kunder, medarbetare, styrelse i samtal, berätta, tänka och bidra. I en djup nulägesanalys; av kunder, organisation, affärer…

Utfallet av min djupa analyser är brett: en bok, nya bolag, en bytt vd, föreläsningar, seminarier, en omstart, artikelserier, försäljningar… Jag har vänt och vridit på idéer, kunder, historia, kultur, verksamheter, mål… De har tagit olika former. Kul, men är det vad jag ska fortsätta med fem år framåt?

Tre djupa försök

Tre hyfsat tydliga exempel till trots:

Einride, transportechbolaget, ville fira sina första fem år med en bok, om bolagets tankar och själ. Jag gjorde 50-talet intervjuer av medarbetare, ägare, kunder, styrelse mm. The 5y book blev hissnande 200 personliga citat. Mitt uppdrag var att få personer att formulera sig och sedan bygga hela actionstoryn. Lång sikt – fast bakåt.

En myndighet frågade om jag kunde djupanalysera en särskild grupp konsumenter. Jag reste land och rike runt, samtalade, kompletterade med kvantitativ undersökning. Som en Mårten Gås. Utmaningen var att komma nära och in på Svensson. Kanske kommer myndigheten med nya regler, lagar eller rekommendationer. Lång sikt, äntligen.

En huvudägare bad mig att djupintervjua dotterbolagens vd:ar, styrelse och ledning. För att förstå koncernens inneboende dynamik, affärslogik och glipor. Det gav bolaget en ny tydligare affärsmodell, prioriteringar och sätt att formulera sig för kunder och medarbetare. Absolut lång sikt.

Nästa fem år

Om inte ”djupa insikter” är vad jag ska fokusera på. Vadå? Ska jag tillbaka till journalistiken? Två vänner har föreslagit politiken. En förslog krönikör. En annan sa samhällsjobb. En vd frågade om jag kunde skriva hans biografi. Tyvärr blev han sjuk. Eller ska jag ta ett helt vanligt jobb. Bli en del av en ambitiös organisation, med lång plan över flera årtionden. Där står jag nu…

/claes hemberg