Ideellt arbete i stiftelser måste jag rekommendera. För plötsligt sätter begrepp som mål och medel nya segel i huvudet. Jag har under 12 och 7 år jobbat i styrelserna Allbright och Lärargalan. Folkrörelser av idag. Riktigt spännande och krävande på ett alldeles särskilt sätt.

Första frågan är drivkraft. Ideellt kan vara lovvärt. Men måste också ha riktning. För att hitta rätt personer och bygga trovärdighet. I bägge mina exempel var också deras verkliga uppdragsgivare superglasklara. Särskilt viktigt är detta eftersom vinst inte är något vettigt mätverktyg i ideell verksamhet.

Allbrights ambition är fler kvinnliga ledare i näringslivet. För att förbättra näringslivet. Lärargalan vill uppmärksamma landets bästa lärare, för att förstärka svenska skolan. Ja, notera två-stegsraketen. De bägge jobbar mot en tydlig målgrupp, en förändring och mätbart mål. För att åstadkomma något betydligt större.

Bägge är sedan organiserade som stiftelser. Det betyder visserligen inga vinster. Men framför allt att varje intjänad krona går till stiftelsens goda ändamål. Det ger en tydlig plattform och trovärdighet att värva engagerade supporters som bidrar med nätverk, kompetens, kapital, styrelsearbete och mycket mer. Det bygger en nödvändig turbo…

Stiftelsen en nyckel

Formen stiftelse är sedan inte helt lätt. För det betyder i sin tur att här finns inte några ”vanliga kunder” som betalar, utan mer partners eller sponsorer som vill delta.  Ordet ”bidra och delta” är centralt för att bygga något utöver det vanliga. Här blir dialog en huvudsak.

För om en vanlig kund ”köper” en produkt eller tjänst så kan hen ställa exakta krav. I en stiftelse så ”får” partners eller sponsorerna delta i en folkrörelse. Bara den som är redo för folkrörelse-tänket är också redo att vara med. Inte helt lätt ska det visa sig.

Den som bidrar med exempelvis kapital kan därför inte gå in och detaljstyra stiftelsen, utan måste mer lita på stiftelsens långa ambition och resa. Det ska vara en ynnest att få var med. Här skiljer sig formen stiftelse från aktiebolag i grunden.

Folkrörelse av idag

Ja, fokuset på folkrörelse och eller samhällsförändring måste vara tydligt. Det är ju den kraften som en sponsor och partners ska vilja stödja. Detta är sedan motorn, som jag sett mycket av i Allbright och Lärargalan.

Behovet är också brett, bara stiftelsen sätter strålkastarna rätt. Därför har exempelvis Allbright med lokala namn även öppnat verksamhet i Tyskland. Samma behov möts där med delvis helt andra lösningar. För debatten och näringslivsklimatet är annorlunda. Men idén går att exportera helt klart.

Sedan finns förstås baksidor med stiftelsen som form. Den stora falluckan är nog att svenska organisationer och företag är ovana vid formen. Ja, det tycks så. Många jag mött för diskussioner fastnar lite i missförstånd eller är bara ovana. Istället för att se nyttan, vill de gärna trycka in stiftelsen i en annan gammal mall. De vill detaljstyra. Det fungerar inte.

Eftersom stiftelsen är mest av allt lojal till sitt syfte. Här är inte pengar ett syfte, som lätt styr kommersiella företags värderingar och fokus. Det är den stora skillnaden. Stiftelsen lever ju för trovärdigheten, både mot ledare, lärare eller andra som stiftelserna verkligen arbetar för. De långsiktiga uppdragsgivarna.

I samma härad ligger frågan om – hur utvärderar vi en stiftelse? Hur mäter vi en framgång, i en folkrörelse och ett engagerat deltagande. Allbright kan mäta antalet föreläsningar. Ja, det är ju ett mått på efterfrågan, tillit och förändring. Lärargalan kan mäta antalet nominerade lärare till årets gala. Det är ju ett tecken på både lärare och elevers tillit.

Och här ligger nog stiftelsen stora fråga. Som alla styrelser borde jobba med. Syftet och konkreta mål på vägen. Ju snävare det formuleras desto enklare att samla medarbetare, partners och sponsorer. Att vara ”unik” är inte unikt nog.

Allbright och Lärargalan har här, år efter år, debatterat och spridit sina syfte genom att jobba med föreläsningar, debatter, seminarier och olika rapporter. Allt för att förklara och underbygga. Och ja, det tar mycket tid att bygga.

Initiativet lever

Initiativet liknar en uppfinnares idé och sökandet efter förverkligande. Initiativtagaren till Allbright, Sven Hagströmer, är med i styrelsen, men har delegerat ordförandeskapet. Initiativtagaren till Lärargalan, Beata Kull, är fortfarande vd i stiftelsen. Att de bägge är närvarande har varit en viktig ledstång och morot de första åren. Men det är ingen livsgaranti. Utan på sikt måste stiftelsen stå på egna ben.

När syftet och arbetsformen är klar så är det en utmaning att bygga en lagom stor organisation, som klarar bägge kärnuppdragen samtidigt. En som garanterar syftet och en som bygger ekonomi. Här märks också mötet med sponsorer och partners. De måste vara nära för att jobba ihop – men också på en armlängds avstånd, för att också ge stiftelsen trovärdighet. Allbright har här jobbat med egna kunder i föreläsningar och rådgivning. Ett tydligt sätt att stå mer på egna ben.

Idedrivna ledare bär

Att hitta rätt personer till stiftelsen är särskilt spännande och svårt. Att jobba med en idé är inte alla som klarar. Amanda Lundeteg (vd Allbright) och Beata Kull (vd Lärargalan) har det gemensamt. De driver först och främst en idé. Sedan gäller det att hitta kollegor som hänger på och berikar.

En stark inspiration finns hela tiden i målgruppen/uppdragsgivarna. I Allbrights fall är det ledare och för Lärargalan är det både lärare och elever. Att nå dem och att föra en dialog med dem är urspännade. Det är ju deras bekräftelse som är hela brandfacklan som når vidare ut.

Ja, stiftelser som form borde kunna ge många fler idéer vingar. I Danmark vet jag att de är betydligt bättre på formen. Här finns både läkemedelsbolag och kultursatsningar som drivs av av aktiva stiftelser. De menar med emfas att det bygger bättre långsiktighet. I Sverige har vi visserligen Dunkers som är storägare i Trelleborg. Liksom Beijerstiftelsen i flera Beijer-bolag. Och Wallenbergstiftelsen bakom Investor. Det är en bra start.

Nu vet jag att dessa tre delar ut pengar till goda ändamål, men deras röst i det samhälleliga samtalet om den goda stiftelsen saknar jag. Ja, många fler borde driva rörelser som engagerar och lockar fler deltagare. Det är ju då det blir en folkrörelse i tanke och handling. Som kan vara synnerligen välgörande och inspirerande för många fler.

Vilka är landets främst stiftelser, tänker du? /claes hemberg