Protester och marscher över hela världen har senaste åren krävt lägre priser på mat, bröd, bensin, bussbiljetter... Detta är något väldigt nytt och markerar att skifte i vår syn på pengar. Som kräver nya verktyg. Detta diskuterar jag på mitt Ted x Göteborg 7 juli.
När jag var ung så demonstrerade människor också högljutt och i stor omfattning. Storstrejker avlöste varandra. Under hela 70-talet och 80-talet.
Hela industrier och branscher, men även samhällets bussar, tåg och affärskedjor kunde stå stilla i dagar och veckor.
Fokus i protesterna och demonstrationerna var då HÖGRE löner.
Plakaten och rösterna krävde högre inkomster och mer pengar i plånboken. Orsaken var kraftigt stigande priser över hela samhället.
Idag har kraven från demonstranterna något helt annat. Protestanter kräver LÄGRE priser. Lägres skatter, kostnader och utgifter. Det är som att samhället, individerna och debatten har bytt fot och fokus.
Vi ha en ny syn på pengar, våra pengar och vår personliga ekonomi.
Protestanterna vänder sig inte längre till sina arbetsgivare och begär mer pengar i lön, utan vänder oss till marknaden och vill se att marknaden ska ge dem själva mer köpkraft.
Vi har gått från inkomst till utkomst. Från lön till köpkraft.
Det är som att andra ska betala för vår vardag, säger vi mellan raderna. Som att vi inser att övertid eller krav på lönelyft inte fungerar som vi tänkt. Istället vänder vi oss till marknaden, säljare, konkurrensen, priserna…
Ja, vi har gått från personliga och kollektiva löneförhandlingar till öppna förhandlingar på en marknad där vi behöver agera köpmän, bankers och förhandlare… Det är för många människor helt nya roller och ett nytt tänk som kräver nya slags pengar och verktyg för våra pengar. Detta är här mitt Ted x Göteborg ska ge svar.
Frågor på det?/claes hemberg