Inflationen sägs ”stiga”, ”ligga still”, vara ”oförändrad”, och vara ”över förväntan”. Allt fick vi höra samtidigt. Inte konstigt att folk har svårt att förstå inflation. Kanske SCB, Riksbanken och analytikerna kan sätta ned foten lite tydligare.

Talet om inflationen är för vanligt folk ofta högljutt och förvirrande. Problemet är att många olika begrepp och perspektiv blandas. Kanske kunde SCB och även Riskbanken fokusera på en siffra och en jämförelse och stryka ned en hel del.

Ett trist exempel är hur många olika inflationer såg dagens ljus häromdagen.  KPIF  både steg och låg stilla och var oförändrad.

I den stora mängden siffror märks flera olika dispyter. Olika bedömare har helt olika perspektiv, maktspel och åhörare. Dessutom används olika huvudkällor. I båda fallen borde SCB kunna hjälpa till att städa i sifferfloden och sätta ett tydligare fokus. Med ett snävare fokus skulle också debatten bli mer begriplig.

KPIF, tack.

Den första förvirringen rör huvudmåttet. Vissa vill gärna tala om hela måttet KPI, medan andra undviker ränteeffekter och fokuserar på KPIF. Eftersom Riksbankens 2%-mål är satt efter KPIF borde det vara skäl nog att fokusera på detta mått.

Jag förstår dock de som anser att KPI ger en mer heltäckande bild, särskilt nu när boräntorna dominerar inflationen de senaste månaderna. Men så länge målet är satt efter KPIF borde detta också vara det mått vi främst diskuterar. Alla tänkbara nyanser och detaljer kan komma längre ned i prioriteringen.

År för år, tack.

Nästa stora förvirring gäller jämförelser. Ska vi jämföra månad för månad eller år för år? Förändringen från månaden innan kan leda oss vilse, eftersom säsongsvariationer kan påverka. Att jämföra en semestermånad som juli med en arbetsmånad som juni är inte helt relevant, menar flera experter. Om SCB fokuserar på årssiffror blir debatten och samtalet tydligare för allmänheten.

Svagheten med årssiffror är dock att de kan vara inaktuella. När vi jämför juli i år med juli förra året, baseras siffrorna på 20 månader gamla data. Jag tittar gärna på KPIF över 6 eller 9 månader för att få en mer aktuell bild, men detta är en nördig detalj, inte något för allmänheten.

Inga förväntningar, tack.

Ytterligare förvirring uppstår kring ordet ”förväntningar”. Kanske borde vi stryka det helt. Att jämföra med förväntningar tillför något, eftersom vi får hjälp av experternas erfarenhet. Men i vanligt folks öron kan faktan förvirra mer än det klargör. SCB är inte källan här, utan det handlar om olika sammanställningar – ännu en nördig detalj som vanligt folk inte behöver bry sig om.

Några rader om exklusive energi, senaste månaden +0,1% eller bostadskostnader bidrog med 1,1 procentenheter… är intressant för de insatta. Men det blir svårt för allmänheten. Här kanske analytiker och journalister kan tänka lite längre och använda bredare penseldrag.

Lyft blicken

Viktigast är ändå att lyfta blicken. En enkel rad som ”Prisökningarna kvar under 2%” borde räcka för 99 av 100 svenskar.

Du märker att jag inte ens använde begreppet inflation, i den meningen. Ännu mindre KPIF eller månadsvisa siffror. Med så enkla medel kan många fler förstå vad priser faktiskt handlar om.

För priser är omskakande frågor för många hushåll och företag. Då får vi inte springa bort oss i decimalerna utan behöver hela tiden återvända till vad som händer

/Claes Hemberg