Svenskarnas mest snabbväxande sparform firar jämnt 10 år. Trots besvärligt namn, fallgropar och politiska snedsteg. Succén med bra börs och låga räntor, är däremot inte given att fortsätta. 3 miljoner svenskar har kontot. Än så länge.

De gamla fondkontona från 80-talet har till slut, efter 41 år fått se sig omsprungna. Ledartröjan bär numera av det unga ISK-kontot, som hittills nåt 577 mdr. Lagom till sitt tio-årsjubileum. Det är en snygg start. Men den kom inte gratis.

Redan i mitten av förra seklet har politikerna diskuterat privat sparande. Frågan är vuxit i takt med att tillväxten i västvärlden kroknade på 70-talet. Därför har vi över årtionden fått så många olika förmånliga konton; IPS, PPM, pensions- och kapitalförsäkring är några exempel. Med enda nackdelen att pengarna här var och är inlåst.

Städa konto-röran

Men inlåsningarna fick vanligt folk att skygga. Och konto-röran behövde städas. En växande skara började skattedribbla i kapitalförsäkringar. Det var förstås inte hållbart. ”Därför behövs ett enkelt konto med rak jämn skatt. Härma kapitalförsäkringen. Men vi behöver ett folkligare namn”. Så argumenterade jag på ett möte med dåvarande finansmarknadsminister Mats Odell hösten 2007.

Snart kom minister Odell med en idé. Han sneglade på engelsmännen som prövat en variant; deras individual saving account (ISA). Den svenska varianten härmade istället mest kapitalförsäkringen, men fick det erbarmligt dåliga namnet översatt från engelskan: Investerar Spar Konto (ISK). Jag föreslog namnet Allemanskonto, men till ingen nytta.

Arbetet med ISK var förvånansvärt segt. Först efter 4-5 år var den klar. 2012. Hurra. 3 jan klockan 0900 köpte jag ABB-aktier på mitt ISK-konto, för att vara först ut i Sverige… Men succén hos vanligt folk dröjde. Det komplexa namn, komplexa skatteberäkning och komplexa förklaringar funkade dåligt Första året var det bara 100 000 svenskar förstod innebörden. Det är ju också mycket enklare att fortsätta i gamla sämre och dyrare konton…

Neutral skatt för staten

Skattenivån sattes till en tredjedel av stadslåneräntan, i tron att den motsvarande snittet av svenska folkets avkastning. Så var det historiskt. Så staten skulle varken bli vinnare eller förlorare på ISK-kontot.

Idén var rätt. Vi hade ju ingen aning om att börsen skulle gå betydligt bättre och räntan skulle stupa till noll närmaste åren. Så blev ISK-spararna supervinnnare. Men det är inte politikernas eller spararnas fel. När en ny skatt som ISK-skatten infördes krävs en hypotes. Att räntan skulle dö var inget någon förutsåg. Lika omöjligt är det att gissa framtiden.

Vinnare med 577 mdr

På bara tio år har svenskarnas ISK-fonder vuxit från noll till 577 mdr. Innehaven i aktier lär vara lika stora. Det var så sent som i början på året som ISK sprang förbi föregångaren vanliga fonder som tagit sig 40 år att nå samma nivå. Så sent som i fjol sattes nytt ISK-rekod när antalet ISK-sparare ökade med hela 400 000 personer, till hela 3,1 miljoner svenskar enligt skatteverket.

Visst har ISK-kontot gjort en succé, bland de som hittat dit. Kontot har både hjälpt sparare bort från dåliga fonder. Vi sitter inte kvar i sura aktier. Skatt är idag inte ett lås. Rekordmånga svenskar har senaste åren hittat till lågprisfonder. Bravo.

Alla är inte med

Nackdelen är förstås att ”alla ska med” inte riktigt lyckats. Det är fortfarande bara några 6 av 10 svenskar som använder ISK-kontot. Kruxet är ju att bankvärlden lägger mest tid på sina rika kunder. Här har våra myndigheter är särskilt uppgift att verkligen nå alla. Och nästkommande finansmarknadsminister Norman var klok nog att avkräva bankerna noll i ISK-avgift. Hurra. Men det gör att få bankmän frivilligt lägger tid på att rådge om kontot. Tyvärr.

Fel pengar på ISK-kontot är ett annat aber. Hela 1/10 isk-sparare tycks använda kontot på fel sätt. De sparar i räntefonder på ISK, vilket där ger onödigt dyr skatt. De skulle ha lägre skatt på vanligt fondkonto. Eller antagligen flytta pengarna till en aktiefond. Räntefonder är ju idag mest en minus-historia.

Villkoren het fråga

Debatten om skatte-nivån har också fortsatt. Eftersom den varit så förmånliga senaste årtiondet. Men det beror ju på att ISK-spararna haft tur. Med bra börs och den låga räntan. Fortsättningen står skriven i stjärnorna. Utfallet kan inte ens en vänsterpartist förutspå.

Tyvärr finns nu goda skäl att tro att räntorna kan stiga igen. I takt med äldre befolkning och mindre globalisering. Det kan plötsligt göra ISK-skatten dyr. Hur börsen utvecklas är nästa frågetecken. Senaste årtionden är den långt över snittet. Det kanske signalerar istid närmaste tio åren? Hur ska skatte-politiker tänka då…

Stabil skatt viktigt

Oavsett vart skatten är framöver behöver den bli förutsägbar och stabil, så att inte politikerna dribblar runt med frågan. Eftersom spararna väljer fonder för gärna 2-3 årtionden.

ISK-kontot har blivit folkligt. Trots det dåliga namnet. Enkelheten lockar. Slippa deklaration är ett plus. Förutsägbarheten är viktig. För att stoppa klåfingriga politiker var själv med och skapade ett upprop 2017. Rör inte mitt ISK, samlade 35 000 proteströster, som jag lämnade över till finansmarknadsministern. Konstigt nog var Vänsterpartiet emot låg ISK-skatt. Trots att deras väljare har ju mycket att vinna på kontot.

Hur hade då utfallet blivit om vi jämför skatten på fondkontot och ISK-kontot dessa 10 år. Helt lika blev de som bekant inte. På fondkontot  kostade 100 kronor hela 60 kr i skatt. Mot endast 8 på ISK-kontot. Den gamla fondskatten blev därmed 7 gånger högre…

Att röra villkoren för ISK-kontot kräver silkesvantar. Annars kommer spararna flytta. I värsta fall till madrassen, magiska rådgivare och skatteparadis. ISK-behöver därför en officiell och förutsägbar plan. Många år framöver. Sedan vet ingen vart börsen, räntan och skatten tar vägen.

Hur använder du ISK-kontot?//Claes Hemberg