Northvolt blir värsta konkursen i svensk industrihistoria. Mest drabbade är däremot inte ägarna. Skuldtyngda lokala företagare hotas av värre konkurser, visar historien av svenska konkurser.

Sveriges stolta industrihistoria har även en rad konkurser bakom sig. Det är tyvärr en naturlig del av näringslivet. Men det är inte bara ägarna som drabbas – ofta får även lokala företagare ta smällen.

Dessa företag och personer har ofta inte insyn i riskerna med att ha konkursbolaget som storkund. Just därför blir de ofta de största förlorarna.

Med 60 miljarder på spel i konkursen kring Northvolt toppar de nu en icke önskvärd lista. Bara den omfattande varvskrisen på 60-talet fick större ekonomisk verkningar.

Gamlestaden var störst i 100 år

Den enskilt största konkursen i svensk industrihistoria var länge Gamlestaden. I 100 år ledde de den dystra topplistan. Bolaget gick i konkurs 1922, och kostnaden uppgick till 1 miljard kronor – motsvarande 40 miljarder kronor i dagens penningvärde. Förlorarna var då SKF och Gamlestadens textilindustrier.

Andra stora konkurser

• Saab Automobile (2011) – 13 miljarder kronor (18 miljarder i dagens värde). Förlorarna var aktieägare och underleverantörer.
• Nynäs (2022) – 11 miljarder kronor. Oljebolaget gick i konkurs efter ekonomiska problem.
• Fermenta (1987) – 3 miljarder kronor (8 miljarder idag). Bioteknikföretaget kollapsade.
• HQ Bank (2010) – 5 miljarder kronor (7 miljarder idag). Banken föll efter riskfyllda derivataffärer.

Stålverk 80: 15–20 miljarder

Inte ens Stålverk 80, en av Sveriges största industrikollapser, kan mäta sig med Northvolt. Haveriet på 1970-talet kostade över 3 miljarder kronor i dåtidens penningvärde, vilket motsvarar 15–20 miljarder kronor idag.

Textilkrisen: 25 miljarder

Den svenska textilindustrin hade sin storhetstid under 1900-talets första hälft, men från 1950-talet och framåt började konkurrensen från lågkostnadsländer som Japan, Hongkong och Östeuropa slå hårt.
Svenska staten sköt till 3 miljarder kronor, motsvarande 25 miljarder kronor i dagens penningvärde, för att försöka rädda industrin – men utan framgång.

Varvskrisen: 200 miljarder

Den bredaste industrikrisen i svensk historia var dock varvskrisen på 1960-talet. Svenska staten gick in med 35 miljarder kronor, vilket motsvarar över 200 miljarder kronor i dagens penningvärde.

Trots stödet gick de flesta svenska varven under. Götaverken, Eriksbergs Mekaniska Verkstad och Kockumsförsvann nästan helt, även om Kockums senare omvandlades till en försvarsindustri och producerar ubåtar än idag.

Återigen är detta bara pengar i stora fickor. Störst problem uppstår ofta nära ikring de industrier som faller. De kan fälla lokala företag, bagerier, handlare och leverantörer. Något som kan knäcka en bygd över många årtionden. Om inte lokala politiker agerar.

Mer om         energikris              batterier.              Northvolt

/claes hemberg