Det är en hund begraven i svenskarnas hyresrätt. För en prislapp är inte värd många kronor, om du inte får välja vad du betalar för. Denna alarmerande trångsynthet och brist på rörlighet är särskilt tydlig bland hyresrätter. Skulle boende mer fritt kunna välja både yta, standard skulle även priserna variera mer. Idag måste detta vara busenkel. Inför digitala matchning och Sverige får ned priserna, upp rörligheten och inte minst upp kundnöjdheten.
Hyresrätten är en riktigt smart idé. Tänk att alltid bo på rätt yta, rätt stadsdel och antal rum förhållande till vardagens behov. Men istället har Sverige här låst in hyresboende. Ja, de dubbelt sämre flyttade än de som äger sitt boende. Det är ju upp och nedvända världen. Helt fel.
Samtidigt bor hela 3 miljoner svenskar i hyresrätt. Ofta går en tredjedel av deras lön dit. Ändå fixar inte värdarna sitt livsberättigande – rörligheten. Till saken hör att staten är störst aktör här.
Bristen i hyresmarknaden går att räkna i år. För de som äger sin lägenhet flyttar dubbelt så ofta, var 7e år. Mot de som hyr bara var 13e år. Det borde ju vara tvärt om. Den som hyr ska ju vara mindre bunden, ha mer flexibilitet och borde kanske sikta på att byta upp och ned var 4-5 år. Allt efter hemmets barn, husdjur och hemjobb.
Lösningen är förstås en matchningstjänst. Ett Tinder för hyresrätter. Ja, genom att fler bor mer rätt, betalar fler mer exakt det som de behöver, så blir fler mer prismedvetna och då faller priset.
Att Vänsterpartiet får regeringen att upptäcka bristerna i hyresrätter är helt rätt. Men den stora bristen missar (v) själva. De fokuserar på fel ände. Priset är ett resultat, ett utfall. Fokusera istället på vägen dit. Det är där lagar fungerar bäst. Om vi nu inte vill bygga en ny sovjetstat. Lagstadga därför inte hyrorna, utan sätt krav på rörlighet. Då skulle Allmännyttan verkligen kunna tala om riktig nytta.
Ja, det är något ruttet med hyresvärdarna. De debatterar kön med ickekunder hellre än sina kunder, de boende. De boendes parollen borde vara ”Rätt hyresrätt”. Hela idén måste ju vara flytträtt. Något som idag inte finns. Och det är inte bara en fråga om antalet rum, utan även adress nära skolor och jobb, och även standard som balkong, badkar och kök. Låt smaken välja. För då kommer priserna variera mer. Och när kunden får bestämma mer faller priserna, säger marknadslogiken.
Om inte Allmännyttan och de privata värdarna inte tycks ha förmåga att digitalisera rörligheten får kanske staten ingripa? Så att 3 miljoner svenskar inte sitter fast bakom lås och bom i sina hyresrätter, utan blir fria medborgare, att bo och jobba där de vill. Som var tanken från början…
/claes hemberg