Geopolitiska kriser brukar få kort liten effekt på börsen. Ja, 30-talet kriser senaste århundradet har pressat börsen i snitt 5,7%. Och redan efter tre veckor är börsen tillbaka. I snitt.Geopolitiska händelser kan naturligtvis vara allvarliga för människor, yttrandefrihet och vår demokrati. Men för ekonomin och börsen brukar kriserna inte ha särskilt djupgående eller långtgående konsekvenser. Det visar siffror från Deutsche bank.

Dels beror skillnaden på tidsperspektiv. Politiker talar ofta om politiken som sträcker sig några månader fram i tiden. Medan bolagen, ekonomin och börsen blickar många år framåt.

Ändå hackar börsen i snitt ned 5-6 procent vid geopolitiska kriser. Orsaken är förstås att kortsiktiga börshandlare kastar sig över säljknappen. Sedan tar den långa sikten överhanden igen.

I den nu pågående Ukraina-krisen var säljarna extra på bettet eftersom debatten om inflationen redan var i full gång, sedan årsskiftet.

Av samma anledning kan den nuvarande börsoron hänga kvar några fler veckor än snittet på 31 dagar.  Nu kan ju den politiska krisen snarare elda på energipriserna ytterligare och öka på debatten om prisökningar och stigande räntor.

Ja, det är just okunskapen om när räntorna stiger, som väcker mer oro än själva räntenivån vi är på väg mot. Räntan ska antagligen upp till 1-2% närmaste åren. Något vi både tycker är sunt och något vi tål. Men när och hur räntan stiger, väcker tillfällig spekulation. Tyvärr.

Debatten om 1) inflation och 2 Ukraina gör att vi den här nedgången antagligen har två bottnar. Frågan är i vilken ordning de kommer.

Nog är varje kris sin egen. Även om Putin här signalerar en ny era i europeisk politik, som är minst sagt obehaglig… Så är om min lärdom ändå att krisens inverkan på börsen är tillfällig. Det är ingen idé att hoppa av och på börståget i full fart. Det är för lätt att missa bägge försöken. Utan håll i och håll ut. För ekonomin är starkare än korta politiska krishärdar.

Vad väntar du dig av ekonomin i spåren av Ukraina-invationen?/Claes Hemberg