”Vi har bara sett första delen i krisen från Mellanöstern.” Det medger statsministern i Radions lördagsintervju på nationaldagen. Det borde hushållen ta som en handbroms inför de närmaste månaderna.

Ansvariga regeringar vill sällan måla upp landets ekonomi som svag eller oroande. Särskilt inte inför ett riksdagsval. Nu gör regeringen det ändå. Det borde vi ta som en illavarslande signal för svenska hushåll, som kan behöva förbereda sig på dyrare priser på bensin, el och mat.

”Hushållen har inte tagit in vad som kan komma under sommaren, hösten och vintern”, säger Kristersson. Exakt vad han grundar påstående på, är inte tydligt. Men signalen är obeveklig.

De närmaste månaderna behöver hushållen vara redo för högre priser på el och bensin, uppsägningar, dyrare mat och även stigande priser i bred bemärkelse, med en inflation på 3–4 procent.

Särskilt matpriser lär överraska. När dyr diesel i höst börjar märkas i matpriser och gödsel kan det radera hela fördelen med sänkt matmoms. Bensinpriser på 25 kronor är inte otroligt till vintern. Även elpriserna ser ut att bli märkbart dyrare nästa vinter, i spåren av dyra tyska gaspriser.

Pessimistiska signaler

Regeringen radar upp krissignaler. De har sänkt förväntningarna på svensk tillväxt återigen. Samtidigt har vi under våren sett ett växande ekonomiskt krisstöd till hushållen. Vi har sett en rad skattesänkningar på arbete, el och bensin samt stöd till flygtrafik och kollektivtrafik.

Spontant kan någon se detta som generöst. Eller så kan vi se själva stödet som en varning om att sämre tider är på väg. Med tanke på nivån på krisstödet borde vi kanske vara mer oroliga än statistiken ger sken av.

På ett område har hushållen särskilt tydligt gått i motsatt riktning. Fler har valt dyrt stabilt månadspris på elen. Det är ovanligt. I praktiken innebär det att färre kan välja lågpris-el. Bara 11 procent av svenskarna plockar hem dessa pengar idag.

70 miljarder i stöd

De senaste månaderna har svenska folket fått historiska 50 + 20 miljarder kronor i stöd för att ta sig igenom energikrisen.

Allt detta signalerar att regeringen är direkt orolig för hushållens ekonomi. Någon kan kalla det valfläsk, men vi noterar också hur Kristersson utgår från flera år av krisande hushåll.

”Svenska folket tappade som mest tio års reallöneökningar”, medgav Kristersson.

I dagens intervju förstärker statsministern bilden av de osäkra utsikterna. Det är en varning inför framtiden. Det antyder också att vi kan få se fler krisstöd, men framför allt att hushållen borde hålla hårdare i plånboken och dra i handbromsen de närmaste månaderna.

Mer om          Hushållens ekonomi           Oljekris          Elpris

/Claes Hemberg