Styrelserna formeras nu som bäst. Men får bolagen verkligen de bästa? Flera styrelser borde bantas, ledamöter behöver bytas ut eller betydligt tydligare personliga mål. Det är min bild efter en intensiv diskussion med erfarna rekryterare till styrelser och chefsroller.
”Alldeles för många personer sitter i styrelserna allt för många år. Alldeles för få arbetare” säger Linda Gadd, rekryterare inom Good Relations och Styrelsebalans.
Linda Gadd har en bakgrund som ekonom och psykolog med jobb i svenska och internationella bolag.
Hon pekar ut dagens många överbefolkade styrelserum som ett allvarligt problem för svenskt näringsliv. Ska bolag göra framsteg måste också styrelsen förnyas. Styrelserna riskerar att bli passiva och lata. Då får VD:n får varken det stöd eller nära kontroll som verkligen krävs.
”Dagens ofta 8-10 ledamöter är inte alltid effektivt. Då läser ledamöterna inte på lika väl, utan kan bekvämt gömma sig bakom varandra. Rollerna blir otydliga och ansvarstagandet svagt.”
När samma personer sitter kvar år efter år, tycks den kollegiala vänskapliga
relationerna gå före de professionella kraven från bolagens ägare. Det bäddar för en negativ spiral, där obekväma frågor och beslut inte får komma upp till diskussion.
”Ägarna borde ställa mycket högre krav. Det stora ansvaret ligger på ordförande. Hen är coachen i styrelserummet. Ja, antagligen borde även många ordföranden som borde bytas ut, och rollen moderniseras.”
Att ordförande behåller ”sina mannar” är inte helt ologiskt. Det är mycket enklare att alla tycker samma sak. Det blir enklare att fatta beslut. Problemet är att bolagen inte utvecklas till sitt max, även om stämningen i styrelsen är fortsatt på topp.
Ordet ”förtroendeuppdrag” är i sig ett hinder. Som att det räcker att ägarna litar på personen, och inte ställer uttalade krav på varje ledamöter. Varför ska inte styrelsearbetet målstyras, är frågan. Här vilar ett tänkt ansvar på alla ordföranden och valberedningar.
”Det räcker inte med att hela styrelsen har ett mål.Vi borde se varje styrelseroll som ett tidsbegränsat kontrakt, där varje ledamot ska ha ett uttalat mål och en tidsgräns. Hur ska vi annars kunna utvärdera dem?”
Att en styrelseordförande ska ställa krav på detta, kan ta emot. Det är ju att ställa betydligt högre och mer mätbara krav än tidigare.
”En perfekt styrelse består av 5-6 personer där varje ledamot inte arbetar mer än 4-5 år. Det borde vara kontrakt på det upplägget”, menar Linda Gadd.
Detta blir ordförandens spelplan. För att coacha arbetet i rätt riktning. Och undvika att styrelserummet blir ett sällskapsrum.
”Svenskt näringsliv behöver en dynamik som skapar mer modiga styrelser. För att ifrågasätta vd, men också spänna bågen och sikta på nya kraftfulla tag.”
Många styrelser är istället fast med fokus sakkompetens eller branscherfarenhet, vilket Gadd starkt avfärdar.
”Detaljkunskap är inte det viktigaste i styrelsearbetet. Är du proffs på produkterna, ska du jobba i verksamheten. I styrelsen behövs människor som är vidsynta, modiga, frågvisa och vill in och utveckla bolagen på lång sikt.”
Dessutom behöver styrelserna utvärderas varje år. Precis som företaget ska utvecklas steg för steg behöver även styrelsen vilja utvecklas.
”En bra genomlysning tar reda på kompetenser som finns och vad som saknas för att bilda en komplett, aktuell och levande styrelse.”
Vad förväntar du dig av styrelsen?/claes hemberg