Elskatten fyller 75 år. Nu sänks den för första gången på riktigt. Men löftet är tunt, kort och kanske ett krokben för hushållen.

År 1951 infördes elskatten om 1 öre. Det är 75 år sedan. Då var skatten 15 procent av elpriset.

År 1991 tillkom sedan moms på elen. Sedan dess har skatt och moms stigit till dagens 55 öre per kilowattimme. Det motsvarar 50 procent.

Att straffbeskatta el – vår kanske främsta resurs låter minsann som ett historiskt självmål.

Mer el – effektivare energi

Syftet med elskatten har i sig gått vilse. År 1991 sades elskatterna inspirera hushållen att effektivisera elanvändningen. I dag är frågan en helt annan. Nu ska vi öka elanvändningen. Syftet är att skapa ett högeffektivt samhälle utan historiska laster i dyr smutsig bensin och diesel.

I dagens elektricitet finns ju en betydligt smartare och billigare energi, som med hjälp av mjukvara verkligen kan matcha våra växande förväntningar om effektivare och samtidigt långt mer optimerad energi.

Därmed har dagens nya el blivit den gamla elens motsats. Förr snålade vi oss till bättre effekt. Sedan dess har vår värld, teknik, energi och ekonomi förändrats i grunden. I dag är mer el detsamma som effektivare energi.

Billigare bensin luras

Senaste åren har politiken förvärrat bilden genom att favorisera bensinen på elens bekostnad. Våra politiker omfamnar därmed Opec, snarare än den teknik och de behov hushållen har framgent.

Omvänt borde naturligtvis politiken vara glasklar och tydlig, och fokusera på den teknik som forskarna och även industrin pekar ut som den självklara framtiden. Med 74 procent lägre utsläpp.

Den nya smala bonusen för elbilsköpare med svag hushållsekonomi är ett märkligt undantag. Bonusen får sannolikt ringa genomslag, eftersom hushåll med svagare ekonomi inte tillhör dem som väljer ny teknik i första hand.

Plan för elpriset saknas

Omvänt behövs en brett politiskt förankrad elplan för elpriser och elskatter, för att konkret vägleda köpare av elfordon, solpaneler, batterier och el-appar för att styra hemmets hela elförsörjning. Först då kan hushåll och företag enkelt och långsiktigt kan räkna hem sina val, utan att oroa sig för tillfälliga överraskningar.

Elpriserna har stigit igen det senaste året. De kommer snabbt att äta upp alla fördelar med 10 procent lägre elskatt 2026. Detta motsatsförhållande riskerar att mota bort hushållen från att bli mer elektriska.

Återigen har politikerna tänkt och agerat mer fokus på nästa riksdagsvalet om några månader, snarare än hushållens bästa de närmaste årtiondena.

Oljepriset stressar

Samtidigt börjar stödet till elen bli rejält brådskande. De senaste åren har vi sett en historisk press på oljepriset, i takt med att Opec-länderna ökat produktionen för att konkurrera ut olja från dyra producenter.

Svenska politiker och Opec kan binda kvar svenska hushåll vid gammal teknik, samtidigt som det motar bort tekniska framsteg och import av 30 procent billigare elbilar.

Här behöver svenska hushåll och industri en tydlig, brett politiskt förankrad plan för våra elpriser, elskatter och eltillgång många årtionden framöver, i takt med att elen snabbt växer som vår allt viktigare råvara.

Mer om  elpriser     oljepriser      elbilar

Vad väntar du dig av elpriset?/Claes Hemberg