Hur kan elpriset på den elbörsen Nordpool à 28 öre bli så hiskligt mycket dyrare – 1,37 kronor hemma vid husknuten? frågar en läsare. Enkla fakturor tycks inte hjälpa svenska folket. Låt mig försöka.

Det hela låter som ett trolleritrick. Inte kan väl 28 öre kosta mig 1,35 kronor? Det måste vara något fel, tänker vi spontant. Men det finns en logik i fem steg.

Priset från elbörsen – 28 öre – är för själva råvaran el. Här liknar priset för råvaran vete på åkern som sedan blir mjöl, bröd och till slut din goda smörgås.

Själva förädlingen av el kanske inte är lika tydlig, från vattenkraftverket hem till ditt eluttag, men logiken är densamma.

Fem steg till eluttaget

Elen från vattenkraftverket säljs över elbörsen för säg 28 öre. Den köps i praktiken av en elhandlare. Det liknar en grossist som handlar in vete, smör och korv till din smörgås och dig.

Elhandlaren hyr sedan in sig på elkablar och elnätet hela vägen från den norrländska älven till ditt köksbord. Elnätet liknar här mest din närmaste mataffär – den fysiska lokalen, där du hittar din mat. Utan lokal finns ingen mataffär. Utan elnät och finns inte heller någon elaffär.

Dessa steg vattenkraften – elbörsen – elhandlare – elnät är vad som i praktiken behövs för att få fram elen. Sedan vi också ett samhälle, där allt utspelar sig. Som behöver betalt för skola, vård, försvar mm

Därför kommer sist Skatteverket och knackar på. Två gånger faktiskt. Först hämtar de elskatt och innan affären är i hamn så plockar verket även ut moms.

Trolleri: 28 öre blir 1,35 kronor

Elens 28 öre från vattenkraften blir redan hos elhandlaren ofta 6 öre dyrare. Elhandlaren är oftast inget kommersiellt bolag, utan ofta din kommun. De kan heta Göteborg Energi eller Jämtkraft. Det är inte alls gratis, utan delar ut vinster som vilket bolag som helst. Redan där är vi uppe i 34 öre.

Sedan ska kablarna hyras in, för att föra över elen från älven hem till dig. De kan kosta i snitt 30 öre för överföringen. Plötsligt är prislappen för din el uppe i 64 öre per kilowatt.

Sedan knackar Skatteverket på. De vill ha 43,9 öre. Summan är nu 1,08 kronor per kilowatt.

Sist kommer momsen 25 procent. Det ger oss en slutsumma på 1,35 kronor.

Många priser på vägen

Är det rimligt med alla påslag och pålagor, kan vi fråga oss. Ja, de olika aktörerna behövs för att ge oss jämn och fin ström, som vi så väl behöver. Det är ju elen som idag är vår mesta centrala råvara till alla våra maskiner, datorer och mjukvara. Elen är vårt nya blod.

Sedan kan elpriset förstås beräknas på många olika sätt. Nätpriserna har höjts mycket de senaste åren. Där går det helt klart att räkna på olika sätt. Att nätbolagen ofta är mycket vinstgivande maskiner antyder att deras pris borde gå att pressa ned.

Här har staten varit allt för generös till nätbolagen, sa rådande energiminister 2017 till mig Ibrahim Bylan helt nyligen. Energimarknadsinspektionen är på och granskar frågan. Vi får väl se.

Elpriset faller lite

Elpriset ska falla mot noll, hoppas samtidigt vissa. De som tänker att ständigt ny bättre teknik ska göra elen billigare och säkrare. Det skulle jag se fram mot. Rent praktiskt har vis ett hur exempelvis solpaneler fallit 90 procent i pris senaste årtiondet. Något som kan fortsätta. Så kanske får de rätt.

Men en del av prislappen består. När det gäller skatter och moms finns det politiker som vill sänka statens skatteuttag på elen. Några pekar på att vi vill elektrifiera landet och därför borde premiera elen.

Vi kan låta fossila bränslen ta en större del av skatteinbetalningen, råder vissa röster. Det fungerar de närmaste åren. Men när fossila bränslen är borta ur bilden, vem ska då bidra till välfärden? Ja, det är en evig fråga.

Under tiden fortgår trolleriet att 28 öre blir 1,35 kronor – varje dag och varje minut. Och vid vi får fin jämn ström av kraft och energi till våra hem, elbilen, diskmaskinen, elbussen, automatiska gräsklipparen… och datorn som jag nu skriver på.

Mer om:                   elpris                 elektrifiering          elnät

Är du nöjd med elfakturan? /Claes Hemberg