Brexit har hittills kostat britterna mest. Nu kan det svänga. För britternas självständighet kan också bli en spark i baken på öborna. En puff som även fastlands-EU skulle behöva. Först om några kvartal och år vet vi mer. En sak är säker: Europa är stukat.
Den omedelbara chocken från valet 2016 tycks inte ha ebbat ut än. Deras pund föll efter valrysaren hela 30%. Och är fortfarande sargad. Det är misstankar som kostar osäkerhet och bromsar. Tillväxten kan halveras, spår kritiker.
En mer allvarlig reaktion märks i utländska investeringar på ön. Det har stått stilla senaste åren. Något britterna inte alls är vana vid. De har förlorat magnetism. Investeringarna har fallit så mycket som -10%, säger britterna själva. Och detta är förstås allvarligt, för en ö.Därför har brittiska regeringen beslutat om en 100 mdr pund satsning. Som ska gå till infrastruktur och tech. Allt för att stimulera. Räntan är ju låg, säger de. Här visar britterna på offensivt engagemang, som jag kan sakna i många andra europeiska länder. 
Vi har ju en hel del stora frågor som vi nu måste ta tag i; klimatfrågan, elfordon och elenergi, utbildning, forskning mm.
Vi har ju en hel del stora frågor som vi nu måste ta tag i; klimatfrågan, elfordon och elenergi, utbildning, forskning mm.Hur slutar då Brexit-historien? Avtalen är långt ifrån på plats. Men bara vetskapen om Brexit blir av har till slut satt fart på inköpscheferna. Så kanske är de på gång nu? För vi vet att bägge länderna göra en så mjuk skilsmässa som möjligt. Även om tariffer, avtal, trösklar och regler kan ta tid. Och vi kan räkna men del strul, bråk, köer och klister i relationen.
Att slippa byråkratin i Bryssel, kan samtidigt vara en vinstlott. Den energin kan gå till annat. Redan pratar britterna om avreglering, vilket kan gynna den egna ekonomin ”the British Way”
Under tiden lär vi få se fortsatt press på britternas pund och intresset för ö-investeringar. Det är vore ju direkt dumt att investera i ett land, om en inte vet vilka regler som gäller för att flytta varor och tjänster till fastlands-europa. Nissan har redan hotat att flytta ut. Och de borde gälla åt bägge hållen. För inte chansar väl britterna heller.
Fastlands-europeerna kommer inte få alls lika starka känningar. Eftersom britterna bara var en av 30 länder. Och britterna stänger ju inte hela dörren… Samtidigt stod britterna för Europas näst största ekonomi (16%) efter Tyskland (21%).
De långtgående effekterna för det europeiska fastlandet är svårt att sia om. Att Londonbanker har till viss del flyttat till Frankfurt, säger oss något. Det är ingen idé att chansa. Men att bygga allt större bolag på fastlandet, behöver ju inte vara en fördel… på tal om byråkrati.
Politiskt finns däremot en risk för vindkantring. När liberala länder nära Sverige lämnar EU-arenan, kan andra ta för sig. Gröna partier väntas få starkare roll. Även extremhögern tar mer plats i Polen, Österrike och Ungern och hotar domstolar, journalister, opposition med nyfascism kan göra EU till en mer stökig och mindre handlingskraftig gemenskap. Ett sårigt tvådelat EU, med ännu trögare byråkrati lockar inte precis.Den som var orolig för att Brexit skulle slå till hårt mot Europa samtidigt som vår gemenskap nås av lågkonjunktur, kan lite grann andas ut. Det ser ut som att den svagare konjunkturen redan kan ha bottnat i Tyskland. Men återigen, är det mer väl förborgade tummar som vi håller. Så att inte en genuin Brexit-oro kolliderar rakt in i en lågkonjunktur. Det vore onödigt olycksamt.
Vad väntar du dig av Brexit/claes hemberg