Senaste månadernas ”Bankkrasch 2023” talar få om. Sanningen är vårens kursras i bankaktier ifrågasätter bank som idé. Banker är inte längre lika stabila och starka. Nya snäva regler, sämre sparräntor, låsta konton och tilltro till bankerna kan vara början på en ny bankkris.
Den här våren har vi fått en ny sargad bild av bank som affärsmodell. De är inte längre lika trygga. Att låna in och ut pengar är idag mer osäkert än kanske någonsin. För en ny form av digitala bankrusningar har ändrat våra ögon på denna ryggrad i samhället.
Orsaken är ett lurigt samspel mellan digitala medier och digitala konton. Fakta och rykten sprids i dag över världen fruktansvärt fort. Få hinner verifiera dem. Att plocka ut pengar går samtidigt på en sekund. Därför har även erkända banker fått och kan få plötsliga problem med överlevnaden.
Över 1 000 mdr kronor krävde bankkunderna plötsligt ta ut från lilla Silicon Valley Bank. Det gick inte och banken gick i stöpet. Liknande men okända svallvågor av uttag drabbade sannolikt hundratals banker.
Tre banker dukade under. Hur många som var nära att duka under får vi aldrig veta. Signalen från aktiemarknaden är ändå tydlig. Aktiekurserna har kraschat senaste månaderna.
Amerikanska banker är ned 30 % i snitt senaste månaderna. Det är en riktig bankkrasch på börsen vi talar om. Eftersom krasch på börsen är ordet vi brukar använda vid allvarliga tillfällen då kurserna faller mer än 20 % på tre veckor. Nu föll de betydligt mer på bara några dagar.
Sämre sparräntor att vänta
Vad har vi lärt oss? Att banker idag måste ha mycket mer pengar i kassan, för att tåla utflöden. Samma sak drabbar även obligationsfonder. Det gör också att utrymmet för att få ge sparräntorna inte kommer tillbaka. Snarare tvärt om.
Vi kan också räkna med att kapital delvis blir låsta bankkonton. Att vi inte kan ta ut pengar lika fort. Ett 3-månader-lås är inte omöjligt. Det gäller förstås mest företag. Men signalen säger oss något väsentligt. Det är en ny bankvärld vi har att räkna med efter vårens bankkrascher.
Statens kan inte rädda alla
Staten behöver höja den statliga garantin, hoppas vissa röster. Men det är alls inte gratis eller riskfritt. För garantier kostar. Iden är också att staten ”inte” ska rädda alla. Det är själva löftet.
Dessutom kan vi inte gärna ha riskfria banker. Då kommer banktjänstemännen snart ta ännu större risker med våra gemensamma pengar. Vill vi verkligen det?
Bankkraschen 2023 har vi inte riktigt börjat diskutera än. När väl insikten når kontoren kommer de sätta djupa ärr i bankvärlden, sparkonton, låsta pengar och kanske hela banksystemet. Den bank som överlever får se.
Bankernas roll ändras
Vår digitala tid har kommit ikapp bankerna på ett brutalt sätt. Bank som idé kommer att ändras. Villkoren är nya och dagens erbjudanden kan bli avgjort sämre. Nya banktjänster kommer att fånga upp oredan och ge folk förhoppningsvis bättre erbjudanden. Men det tar flera kvartal och kanske år.
Tilltron till bankerna är i grunden den stora frågan här. För den som litar på sin bank kommer inte springa och tömma kontot. De banker som blir associerade till unkna rykten och fakta kommer att snart kunna skaka sönder. De banker som är lyhörda blir också tåliga. Här har bankerna ett tungt jobb framför sig.
Bankerna i Sverige har hittills mest fokuserat på att göra sin aktieägare nöjda med stora utdelningar. Efter rekordvinster på över 100 mdr senaste året. Nu kanske bankerna till slut inser att nöjda kunder som litar på banken också är en viktig fråga för att göra banken hållbar. Bortom nästa aktieutdelning.
/claes hemberg