Ny teknik väcker samtidigt nyfikenhet och farhågor. Några fokuserar på handlingsutrymmet. Andra fokuserar på hotet. Oavsett så påverkas vår världsbild och vardag, arbetssätt och självbild. Och debattens vågor står höga.

Särskilt i en konsumentbransch som mode kan AI vara nyttigt. Då inte bara i lager och produktion. Det skriver Krister Nylund Di, som menar att AI kan vassare och snabbare analysera priser, sortiment och löpande justeringar. Varje vecka, dag, stad, timme och till och med på konsumentnivå. För att nå den nya pressade och medvetna konsumenten.

.

Uppenbarligen har konsumentbolag ett verktyg här. En vävstol, ett nytt AI-verktyg redo till akut hjälp för att förstå och möta historiska tappet i köpkraft.

Här borde både svenska konsumenters öppenhet och bolagens nyfikenhet på digitala grepp och stöd vara en fördel. Visst kan någon analys bli fel. Men att inte ens försöka låter märkligt bakåtsträvande…

När konsumenterna tappat -16% i köpkraft på ara två år, borde väl konsumentbolagen vara beredda att tänka nytt. Nu eller aldrig. Ett öppet mål för AI? När hela 1 av 8 köpkronor är bortblåsta.

Vävstolen vann

..

Slaget om vävmaskiner var för bara 200 år sedan. Lokal bönder hade förlorat en viktig inkomst från att för hand karda och spinna ull.

November 1811, utanför Nottingham slog de sönder sex maskinella vävstolar. Upploppen växte till fler städer och många hundra fabriker. 16 000 soldater sattes in. Regeringen utfärdade dödstraff röd en som slog sönder maskiner. Och upploppen slutade med flera dödsdomar.

.

Strax efteråt – år 1818 – Mary Shelley sin banbrytande science fictionroman Frankenstein. Där hon varnade för farorna med att ge maskinerna för mycket makt. Eller som monstret sa till sin upphovsman: ”Du är min skapare, men jag är din herre.” Syftade hon månne på modeskapare eller konsumentskapare?

Har du prövat Chat-GPT?/claes hemberg