Över 2 miljard människor saknar rent vatten. FNs årliga vattenrapport visar idag att bristen kommer av inflyttningen till städerna och mer modern livsstil. Men effekterna är övergående. Närmaste årtiondena lär fler stadsbor ge mer stabil efterfrågan och mindre ineffektivt jordbruk som idag står för merparten av vattenkonsumtionen. Solenergi och andra tekniska uppfinningar är här positiva faktorer.

För 26e året i rad (sedan 1993) firas internationella vattendagen. Debatten handlar både om tillgången på vatten, fattigdom men också rent vatten. 2 miljarder människor upplever idag allvarlig vattenstress, visar årets Vattenrapport från FN.

Efterfrågan på vatten har stigit med cirka 1 procent per år sedan mätningarna började på 80-talet. Ökningen väntas fortsätta i ungefär samma takt fram till år 2050. En starkt drivande faktor är inflyttningen till städerna och en mer modern livsstil. Men på sikt stabiliseras efterfrågan i takt eftersom familjerna i städerna ofta stannar vid att ha två barn istället för jordbrukande familjer med fler barn, där också jordbruket sig kan effektiviseras i snabb takt. Det är en central fråga då jordbruket står idag för 60-70 procent av vattenkonsumtionen.

Idag upplever ytterligare 4 miljarder människor vattenbrist minst en månad per år. Kvar återstår 1 miljard människor som i dagsläget upplever bra tillgång till rent vatten.

Befolkningsökningen i världen håller också på att avta. Just nu särskilt i Asien, vilket stabiliserar vattenbristen ytterligare, men en fullt stabil befolkningsmängd dröjer om flera årtionden bort. De närmaste årtiondena blir därmed mer vattenkritiska.

Bristen på vatten slår inte bara direkt mot människor. Att vi människor konsumerar direkt, innebär att exempelvis att jordbruket kan komma att sakna vatten, visar årets rapport. Hela 40 procent av dagens skördar av de fyra stora sädesslagen, väntas bli hotade av torka år 2050. Årets vattenrapport diskuterar även hur tillgången på vatten och andra resurser påverkar jordbruket. ”Ett mer jämställd jordbruk där kvinnor tar större ansvar skulle kunna öka produktionen från dagens 2,5% per år till 4 procent varje år.”

Bristen på rent vatten är en fråga som också möts av allt fler positiva svar. Här märks ny teknik som med solenergi kan rena vatten. Med ny teknik väntas stora framsteg närmaste årtiondena, vad gäller såväl produktion, transport och spara vatten.

Utöver teknik krävs också politisk kraft. Ett exempel är hur priset på vatten ofta är en bortglömd fråga i debatten. Vid vattenbrist kan priserna på vatten stiga kraftigt, om inte samhället på förhand satt upp en standard för priser och distribution. Här talar årets Vattenrapport om att fler länder och regioner behöver bli långt mer förutseende, i takt med att vädret väntas variera ännu mer framöver.

Frågan om jämställdhet kommer i fokus på fler sätt i årets Vattenrapport. Försörjningen av vatten är i stora regioner ett uttalat kvinnoarbete. I exempelvis Syd Sudan och Mozambique står kvinnor för 90 respektive 84 procent av vattenförsörjningen. Här märks flera initiativ som gjort vattentransporter billigare. Vilket både kan gynna vattentillgången, ekonomin och inte minst jämställdheten.

Andra frågor som diskuteras är minskad utbredning av slumområden, effektivare jordbruk, vattenflyktingar, befolkningstillväxt och inte minst hur industrin konsumerar vatten.

//claes hemberg