(Ekonomi) Trumps löften om lägre skatter kan tillfälligt gynna amerikanska börsbolag närmaste året. Men viktigare är att centralbanken, Trump och även bostadspriserna kan utlösa börsfall. Det är min bild efter samtal med en rad ovanligt skeptiska chefsekonomer i New York.
Tillväxtländer som Kina, Indien och en rad mindre länder har starka ekonomier som växer vidare under nästa år. Detta ger USA, Europa och hela världen bra ekonomiska fart även under 2018. Så långt är ekonomerna överens. Det är inte konstigt. Prognoserna för närmaste kvartalen är ganska tydliga och positiva.
”Utsikterna för ekonomi har inte varit så här ljusa på många år. Alla stjärnor står rätt. Det kan inte bli så mycket bättre”, säger en av Nordens största förvaltare Olav Chen, Storebrand, när vi möter honom i New York.
Ändå är han inte direkt skeptisk till börsen utan behåller 84% aktier i sin portfölj. Närmaste året väntar han sig en fortsatt stark ekonomi.
”Konsumenternas förtroende är starkt. Låg arbetslöshet bäddar för högre löner och priser och vi kan äntligen få igång en period med högre räntor, säger Chen.
Förväntningarna på Japan och Europa är fortsatt starka. Pengar som lämnat Europa när vår centralbank ECB började trycka pengar våren 2014, kan nu vara på väg tillbaka igen. Nästa år väntas endast 3 av världens 190 länder stå på den ekonomiska bromsen. En av dem är Venezuela. Annars är det mungiporna uppåt. Jämför med finanskrisens dagar då vart annat land bromsade in. Ytterligare en superstark siffra kommer från affärsklimatet i Tyskland, högsta nivån på 48 år.
”När USAs centralbank, FED, däremot börjar strama åt sedelpressarna och höja räntan kan läget vara helt annorlunda. Då kan både långa räntor och börsen tappa fart. Då kan kontanter vara den bästa sparformen, konstigt nog”, säger Chen.
Men i USA är bilden mer blandad. Förslaget på nya lägre skatter gynnar bara bolagen och de rikaste 1%. ”Bolagen lär köpa egna aktier, köpa bolag och ge extra utdelningar. Detta skulle kunna gynna börsen i USA närmaste året, men det hjälper inte ekonomin. Så börslyckan i USA kan bli kortvarig”, säger Torsten Slok, på Deutsche Bank i New York.
Istället oroas ekonomen över att det ökande gap mellan rika och fattiga fortsätter. Topp 0,1% rikaste amerikanerna har idag lika stor andel av ekonomin som 90% av befolkningen. Trenden startade på 90-talet. Detta är allvarligt och kan skapa farliga spänningar.
Trump verkar däremot bli allt mer handlingsförlamad förklarar Slok, som inte räknar med att presidenten lyckas med ett enda av hans vallöften. Utan att Trump lär förlora ännu mer makt när kongressen och senaten har sina val nästa år. Då blir Trump ännu mer isolerad, politiken uddlös och politiker mer ifrågasatta.
Detta kan i sin tur få investerare att dra öron åt sig och lämna amerikanska börsen, menar Slok. För tappar folk tron på Trump kan de istället välja en annan extrempolitiker, kanske en Bernie Sanders-profil. Detta skulle snabbt skrämma aktieägarna att sälja. Detta kan avgöras redan i mitten av nästa år, då det är omval till kongressen och senaste. ”Med tanke på Trumps låga popularitetstal så väntar jag mig stor turbulens i politiken närmaste åren.”
Fallande bopriser kan också stoppa USAs ekonomi. För på samma sätt som stigande bostadspriser och möjligheten att använda bostaden som bankomat har stöttat ekonomin senaste året, så kan nu stigande räntor slå hårt tillbaka. 
Hela hälften av höstens fallande priser kommer från fallande bostadspriser. Torsten Slok tolkar siffrorna som att konsumenterna inte längre har råd att bo dyrt, utan flyttar ned sig till billigare för att ha råd med sin vardagskonsumtion. Och nu talar centralbanken om att höja räntan ytterligare. Det kan sluta med en bostadssmäll, eftersom fler uppenbarligen redan har det svårt, menar Slok.
Senaste åren har vi sett låga räntor gödsla på stigande börser och stigande bostadspriser. Men detta hjälper inte ekonomin direkt. Centralbankernas metod att sänka räntan och trycka mer pengar har därmed egentligen inte hjälpt ekonomin på riktigt de senaste åren. Det hjälpte naturligtvis under finanskrisen men sedan är dessa effekterna mer diskutabla.
”När Europas centralbank slutar med stödet kan euron stärkas igen och även gynna den Europeiska börserna. Men prisökningarna kan utebli och då kan de inte heller stimulera vid nästa lågkonjunktur. Det blir en farlig spiral.”
Det logiska svaret borde egentligen vara att våra politiker satsar, utvecklar och genomför långsiktiga planer. Sådant kan inspirera samhället. Men politikerna är påfallande kortsiktiga. De siktar in sig på nästa val som ofta är bara två år bort. Några 20-30 årsperspektiv som du behöver för att investera i samhället, tycks inte politikerna ha.
Chefsekonomerna är samstämmiga. Olav Chen och Torsten Slok väntar sig en fortsatt stark ekonomi i USA och Europa nästa år. Men sedan kan bostäder, politik och feltramp stöka till bilden. Kanske hinner inte centralbankerna börja höja räntorna, utan de blir kvar på låga nivåer. Det låter som ett japanscenario.
Bävar du inför stigande räntor? /claes hemberg