Tullar radas nu upp på ett sätt om påminner om 1930-talet. Den gången gav det ekonomisk depression. Först efter andra världskriget inleddes den globala frihandeln. Nu väntar klokare och snabbare besked. För nu vet vi att handeln är helt avgörande för vårt välstånd.

Tullar är ett gammalt, trubbigt vapen när länder har inhemska problem. Det döljs ofta i ord som protektionism och dyker upp vid olika ekonomiska kriser. Problemen är ofta egen förmåga och att länder har svårt att värja sig mot bättre konkurrenter.

Erfarenheten är tydlig. De inhemska företagen hamnar ännu mer på efterkälken. Det tar bara lite tid innan politiker vill medge det. Inför USA nu 25 procentiga tullar kan det ta en tredjedel av världens tillväxt. Det har ingen råd med…

Marknaden säger ifrån

Med det sagt borde senaste kavalkaden av tullar snart byta riktning. Vi kommer att se det i BNP. Men långt före det kommer reaktionen på börserna. Eftersom de blickar mer framåt än många andra.

Börserna dyker redan senaste tiden i USA. Här i Europa har många inte tagit hotet på allvar. Nu kan vi därför se en börshicka nedåt. Bara i oron för en inbromsning. Det är i sig ett betyg om något, som politikerna sedan måste ta på allvar. Eftersom det hämmar ekonomin.

Dystra erfarenheter av tullar

Erfarenheten av tullar är ofta en katastrof.

Britterna införde tullar på spannmål 1815. Det pågick i 30 år och gynnade inte den brittiska produktionen.

USA införde tullar mot Europa 1828. Det lade grunden till inbördeskriget.

Britternas opiumkrig 1839 var en ovanligt aggressiv form av protektionism mot Kina. Det slutade illa.

Tysken Bismarck införde tullar 1879 för att skydda tysk industri. Britterna vann sedan industrialiseringen.

USA införde McKinley-importtullar på industriprodukter 1890. Vilket de snart backade ifrån.

Hoower-tulllarna 1930 är antaligen värst. Det skulle skydda amerikanska jobb. Men det bidrog till att förvärra den stora depressionen genom att minska världshandeln. Bara i USA sjönk BNP med 20 procent, vilket förvärrade 30-talskrisen. Världshandeln bromsades hela 60 %. Ja, det är värsta tullen hittills.

Andra världskriget ändrade tonen

Andra världskriget var katastrofen som fick världen att tänka om.

1947 skapades GATT – överenskommelsen om handel och tullar. Frihandel var ordet. Sedan dess har världshandeln blomstrat och spridit välstånd över världen. Alla länder har dock inte varit med vid bordet.

På 70-talet märktes Japans tillväxt. Sedan kom Sydkoreas. Under de senaste trettio åren har Kina tagit en markant större plats. Nu är Indiens tillväxt på 7 % per år en motor att räkna med.

Och nu senaste är det återigen tullar som nämns och används. För konkurrensen ser annorlunda ut än tidigare. Men återigen lär tullarna bli ett slag i luften. Särskilt som USA är den som importerar mest av alla.

Mer om      tullar.        energi.        räntor      ekonomi

Vad väntar du dig? /Claes Hemberg