Sverige ligger i topp när det gäller minuspriser på el. Hittills i år har de dessutom fördubblats på grund av tidig vår. En klimateffekt vi lär få se mer av.
Så sent som 2022 var minuspriser fortfarande ett marginellt fenomen. I takt med mer vindkraft har antalet minustimmar stigit kraftigt de senaste åren. Samma utveckling syns i stora delar av Europa, enligt siffror från Internationella energiorganet (IEA).
Plötsligt 2023 hade 5 % av vår el negativa priser. Orsaken är att vindkraften vuxit från 19 TWh till idag nära 50 TWh, alltså lika stor som kärnkraften. I fjol ökade andelen minustimmar till hela 7 %. Och trenden fortsätter i år.
Minuspriserna dubblas
Hittills i år har antalet minustimmar har dubblats jämfört med i fjol. Det stora klivet märks i Sundsvall (SE 2) där antalet minustimmar årets första kvartal har ökat från 45 till 189 timmar. Det är nära fyra gånger fler. Längst upp i norr är antalet minustimmar också upp, hela 42 %.
I södra Sverige är ökningen 10–20 %. Snittet för hela landet blir därmed en dubbling på 98 % i första kvartalet. Men nivån väntas inte hålla i sig resten av året. Vi har bara en ovanligt tidig vårflod någon gång per år. Däremot är tidig vår och mycket vatten sannolikt något att räkna med även framgent.
Tysk inverkan synlig
I södra Sverige är det inte bara vår egen vindkraft som spökar. Svensk el är billig för tyskarna. Särskilt när tyskarna utökar sin vindkraft kraftigt. När det då är vindstilla i norra Europa får vi därför stigande priser som vid minsta vindpust sedan kan följas av minuspriser.
Dessutom har Tyskland en växande andel solenergi. Är det mulet och vindstilla blir variationerna extra stora – även i Sverige. Tyskarnas uttryck Dunkelflaute (“dunkel stille”) har vi fått lära oss, när solen är bakom moln och vinden är stilla.
Kärnkraften jämnar ut
De ojämna priserna, som tycks stressa många svenskar, förstärks av bristen på baskraft – vatten- och kärnkraft. Det ger mer prisvariationer med fler minuspriser som följd. När baskraften väl är utbyggd blir elen från vind och sol mer “toppen på isberget” och påverkar priserna långt mindre. Men det dröjer upp till tio år. Under tiden kan vi räkna med mer varierande elpriser.
Att vi får tidig vår och för mycket vatten i magasinen är dessvärre en klimatchock som vi kan få mer av. Därför lär minuspriser i mars kunna bli ett återkommande tema i norr.
Jämnare priser 2035
Först år 2035 lär baskraften kunna bromsa andelen minuspriser – då i södra Sverige. I norr behövs större efterfrågan från företag som LKAB, SSAB och Stegra. Försök att jämna ut tillgången på el har bland annat handlat om att låta elen flöda friare mellan olika landsändar. Än så länge sparar det tiotals miljarder i nätutbyggnad. Elpriserna sägs bara påverkas enstaka procent.
Få hushåll redo
Dessvärre är svenska hushåll dåligt rustade för att dra nytta av minuspriserna. Att flytta elförbrukningen till billiga timmar är något få tänker på. Och få elbolag hjälper till. Istället behöver hushållen automatiskt teknikstöd.
Här kan solpaneler, batterier och elbil hjälpa till. Redan har 300 000 svenskar solpaneler. Elbilar finns hos 400 000 svenskar. Lägg till att 50 000 hushåll har batterier i källaren. För att få det att funka behöver elbolagen hjälpa kunderna med appar som styr och vägleder.
Men endast en av fyra svenskar säger sig aktivt planera att sin elanvändning för att dra nytta av låga priser, visar färska siffror.
Under tiden kan endast ett av sju hushåll tillgodogöra sig förmånen av minuspriserna. Det är de som har timprisavtal. Övriga missar fördelen, som lär bli vanligare de närmaste åren. Vinnaren är istället elbolagen, som köper in till minuspris och kan sälja vidare via månadsavtal.
Läs mer: elpriser. vindkraft. minuspriser
//claes hemberg