Riksbanken sänker återigen räntan. Än viktigare är deras sänkta utsikter till 2,3 % närmaste åren. Marknaden väntar sig däremot låga 1,5 % redan till sommaren. Vem får rätt?

Riksbanken har benhårt hållit fast vid sina gamla prognoser från i vintras. Så länge inflationen var hög och andra centralbanker tvekade, ändrades inte utsikterna. Förrän nu.

Räntehandlarna var däremot tidigt ute. De sänkte sina utsikter redan i juni, då till 2,3 %. Under augusti sänkte de utsikterna igen, till 2,0 %. Häromveckan tog marknaden ytterligare ett steg nedåt; och väntar sig 1,5 % till nästa sommar.

Nära målet

I och med de senaste månadernas låga inflation, där årets inflation nu bara är +0,1 %, har Riksbanken repat mod att även sänka sin prognos på lång sikt. De närmar sig därmed sitt långsiktiga mål – en ränta nära 2,0 % – för att uppnå en inflation kring 2,0 %.

Men inflationen är idag långt under inflationsmålet. Det ser räntehandlarna och medger att räntan behöver sänkas snabbare och mer under det kommande året.

Vem får rätt?

Vem som får rätt? brukar vi fråga oss. Men frågan är lite felställd. Riksbankens jobb är inte att ”ha rätt”. Deras jobb är att ta ansvar för räntan. En del av det ansvaret är att tala om framtiden, men inte för att lova något, utan för att peka ut en bredare riktning.

Räntehandlarna, däremot, köper och säljer räntor varje sekund. Deras jobb är att ge mer exakta prognoser. För att handla på. De har därför råd att både ha fel och rätt om räntenivån.  De har ju noll ansvar för räntan i praktiken.

Den som får rätt om räntan sommaren 2025 är antagligen marknaden. Men det betyder inte att Riksbanken har fel. Det visar bara att de har olika ansvar.

Riksbankens ”prognos” är ett ord som signalerar fel. Det borde heta ”utsikter” för att sätta rätt förväntan. Och bli mer begripligt.

/claes hemberg