Världens oljelager minskar i ovanligt snabb takt. Redan i december kan marknaden tappa kontrollen och priserna börjar stiga kraftigt. Det kan i värsta fall tvinga fram ransonering. Samtidigt minskar den svenska skatterabatten på bensin, vilket gör den 4 kronor dyrare.
De mest välfyllda oljelagren såg vi under pandemin 2020. Orsaken var då nedstängningen och brist på efterfrågan. Då var nivån uppe i 9 mdr fat.
Sedan dess har en rad kriser skakat om utbudet. Bara i år har nivån fallit ovanligt snabbt, ner till 7,7 mdr fat, rapporterar det internationella energiorganet IEA.
I oktober kan lagren nå sina lägsta nivåer på fem år.
.
Smärtgräns vid 7,5 miljarder
I snabb takt närmar sig nu oljelagren gränsen 7,5 mdr fat, där bristen på oljan kan höja priserna väsentligt. Dessutom kan användningen tvingas ned – så kallad ransonering.Smärtgränsen, som motsvarar ungefär 73 dagars konsumtion, är inte punkten där oljan tar slut. Det är däremot punkten där lagren slutar fungera som den krockkudde de är tänkta att vara. I stället blir varje liten förändring i efterfrågan något som direkt stressar produktionen och priserna.
.
Stor andel låsta reserver
Av dagens lager på 73 dagar är hela 50 dagars förbrukning helt låst inne i produktion, pipelines och transporter.
Det är olja som måste finnas kvar som barlast i systemet för att hålla försörjningskedjan igång. Om exempelvis pipelines töms så blir de betydligt svårare att starta igen.
Ransonering som nödlösning
Om vi tvingas ta av systemets barlast blir prisrörelserna extremt våldsamma. Det kan tvinga fram ransonering för att dämpa prischockerna – något som direkt skulle bromsa konsumenter, industri och hela världsekonomin.Redan idag ser vi dyrare energi och dyrare mat i spåren av Hormuzkrisen.
Till detta kommer bristen på raffinaderier i Europa, vilket redan nu pressar upp priserna på bensin och diesel. Dessutom tvingas bränslet transporteras den långa vägen runt Afrika. Det ökar risken för glapp i försörjningen och gör att tillfällig brist uppstår mycket enklare.
Skatterabatten tas bort
Svenskarna får under hösten en extra ansträngd ekonomi då vårens och sommarens skatterabatter på bensin dras tillbaka. I december kan de svenska bensinpriserna därmed passera 22 kronor igen.
På detta läggs osäkerheten kring oljelagren och utbudet av bensin, diesel och gas. Det är energipriser som i sin tur påverkar våra elpriser – vilket för ett vanligt hushåll ofta är en tre gånger större utgift än bensinpriset.
Det finns tyvärr goda skäl att ta extra höjd för dyra elfakturor och bensinpriser i vinter.
Vad väntar du dig nu?/claes hemberg