Vilka tidningar läser du? Frågan ställer jag ofta, för att förstå hur människor göder och granskar sin egen världsbild. Här hade Metro en särskilt status, som jag vet många saknar. Inte bara för att jag strax före nedläggningen blev inbjuden till ett allvarligt förtroendeuppdrag: krönikör. 

En familj i Tensta frågade jag nyligen om sina tidningsvanor. Deras bokhylla var helt tom och i pappersåtervinningen låg bara reklam.

Men för Tenstafamiljen var begreppet ”dagstidning” ett huvudbry. De förstod inte frågan. Jag gav exempel som Dagens Nyheter och Svenskan. Fortfarande fick jag inget napp.

Så sa jag ”Metro”. Och plötsligt lyste det till i deras ögon.

Metro var fri tillgång till journalistiska fakta och nyheter, långt före internet. Men framför allt var den sprid till alla. Visst skräpade den ned ibland. Den gav några uteliggare ett liggunderlag. Men framför allt har jag träffat många som haft Metro som största källa till en journalistisk världsbild. Den genuina idén saknas nu. Särskilt i Tensta.

När det regnade, blåste eller snöade över Tensta så gick samma familj ogärna ned till tunnelbanan och hämtade dagens Metro, berättade de. Istället blev Youtube den stora vardagselden som de samlades vid. Nja, det blev nog bara Metro en dag i veckan, kröp det fram.

Då bestämde jag mig för att ge dem en prenumeration på en av landets breda morgontidningar. Ja, sa inget, utan veckan efter dök den bara upp i deras brevlåda. Ännu idag har jag berättat hur den hittade till dem.

Idag är prenumerationen på tidningen slut. Metro är dessvärre också slut. Och familjen lär sitta framför Youtube. Om jag arbetade på några av landets medier skulle jag föreslå en djup diskussion om samhällsansvar.

Naturligtvis bär inte medierna ensamma på detta ansvar. Järvaveckan är ett strålande exempel på lokalt engagemang. Men inte heller Järvaveckan kände Tenstafamiljen till. Våra tidningar, tv och radio sitter återigen på en oerhört väsentlig nyckel.

Vilka tidningar läser du?/claes hemberg