USA inför tullar åt höger och vänster. De ekonomiska effekterna dröjer däremot. En snabbare uppsträckning lär komma från marknaden och börsen närmaste tiden. Våra räntor förändras däremot inte i första taget. ”Jag kommenterar inte politik, bara utfall”, säger Powell.
Stökiga beslut hörs från USA. Det gäller tullar, handelshinder, papperslösa och nye presidenten vill även sänka räntan och oljepriset. Vad som faktiskt blir verklighet är en helt annan sak.
Effekterna i ekonomin dröjer också. Det kan ta månader och kvartal innan dessa åtgärder – om de genomförs – märks i den verkliga ekonomin. Dessförinnan lär vi se kritik i form av reaktioner på börser och i råvarupriser. De brukar ju reagera mer direkt. Tullar stör ju affärer, handel och ekonomi.
Antagligen kan det bli sanningsägare på just börserna och råvarumarknaden som tvingar Vita husets att mjuka upp sin nya bångstyriga politik. Om inte annat kommer börsreaktioner öka tempot i de politiska samtalen. Stalltipset är att av tullarna blir det knappt en tumme.
Räntan får vänta
Räntor ligger också mest stilla. Från USA får vi ett ”var god dröj”. Det är centralbankens chef Powell krassa svar. Han gör inga analyser av politik, löften eller tullhot från Vita huset.
I stället inväntar Fed-chefen fakta på bordet. För det dröjer antagligen till sommaren innan vi ser nya priser, handel och räntor reagera på tullarna. Powells fokus är här prisökningar och arbetslöshet. Ja, centralbanken i USA har två mål, jämfört med den svenska motsvarigheten som bara fokuserar på priserna.
Under tiden var det en påtagligt nöjd Powell på presskonferensen. ”Vi har en stark ekonomi, låg arbetslöshet och lite hög inflation. Vilket hushållen känner av. Vår ekonomi är stark och vi är inte i någon krissituation. Att vi behöver invänta en ny politik sker efter varje politiskt val.”
Tullar sakta igång
När det gäller tullar har den amerikanska kongressen i veckan beslutat att höja tullarna brett med 2,5 procent per månad, upp till ett tak på 20 procent. Med andra ord når de taket om 8 månader, i september. Allt för att stegvis locka och skrämma länder till förhandlingsbordet.
Med andra ord dröjer det innan tullarna verkligen når känsliga nivåer. Och effekten dröjer ytterligare några månader. Något som amerikanska konsumenter får betala. Här kan det mycket väl bli marknadskrafterna (börsen) som ger underbetyg och stoppar den nya politiken.
I Kina talar de om att 10 procent extra tull skulle ses som en lättnad, i stället för de 100 procent som Trump hotat med. Effekterna får vi se om några månader. Till sommaren är Kina över 10-procentsgränsen.
Hotar grannar
USA:s närmaste grannländer Kanada och Mexiko är mer stressade. Den 1 februari hotas de av 25 %. Om de inte stoppar flyktingar och knark, säger politikerna. En märklig retorik, kan vi tycka. Att slå ned på några av sina största handelspartners i stället för att utöka samarbetet låter som mest narcissistisk tom politik.
Vad som sker får vi se. Återigen tar det flera månader innan tullprocenten når ut i ekonomin. Dessförinnan kan mycket väl börsen ge Trump uppsträckning.
Papperslösa seg fråga
Nästa politiska hugg handlar om deportation av papperslösa, något som direkt kan driva upp inflationen. Vi talar om flera miljoner personer som arbetar i USA. Många av dem arbetar i jordbruket. Tvingas de bort lär vi få raskt stigande matpriser.
Men det bygger i så fall på att hundratusentals migranter tvingas lämna landet. Några tusen deportationer får ingen effekt. Att föra ut hundratusentals människor tar flera kvartal, kanske flera år.
Sänka oljepriset svårt
Vita husets krav på lägre oljepris och samtidigt att pumpa mer olja går näppeligen ihop. Lågkonjunkturen kan sänka oljepriset. Men om USA ska pumpa upp mer olja behövs snarare ett högre oljepris, för att fler källor ska bli lönsamma. Samtidigt minskar Kina sin import, vilket får analytiker att ana att deras oljekonsumtion har toppat.
Återigen går Vita husets ambitioner inte ihop med verkligheten. Att vi har en marknad som sätter priser tycks inte riktigt ha nått den nye presidenten. Vad han verkligen får gjort är en helt annan saga. Marknaden lär säga ifrån. Och den börskänslige Trump kan då byta fot. Under tiden tar inte Fed-chefen några förhastade beslut.
Vill sänka räntan
Dessutom kräver den nye presidenten sänkt ränta. Men det är ju inte via politik som räntan sänks, utan via lagar. I USA säger lagen att Fed har mål om låg arbetslöshet och inflation kring 2 procent. Bara det styr räntan.
Trump säger sig dessutom vilja avsätta Fed-chefen Powell, med ursäkten att han inte följer order från den nye presidenten. Att det är att sätta sig över lagen verkar Trump tydligen inte känna till. Powell har å sin sida lovat att vara kvar till våren 2026, då hans förordnande går ut.
Klarthet i sommar
Till sommaren kan vi med andra ord vänta oss mer klarhet i vart USA är på väg. Då vet vi mer om hur marknaden och börsen reagerat. Har de rent av stoppat tull-hysterin.
Det tar månader av politisk diskussion för att fatta olika beslut. Redan här kan marknaden säga nej. Sedan ska politiken genomföras. Sedan märks det i ekonomin. Först därefter är Powell och Fed beredda att ändra ståndpunkt – om de nu ändrar sig över huvud taget.