Räntans död är överdriven. Det är bara styrspaken som behöver justeras lite. Så kan räntan spira igen. Att utgå ifrån måttet BNP kan bli en enkla lösningen. Den nya ECB-chefen sitter på svaret. Men det dröjer nog 2-3 år, innan hon säger det högt. Och då kan räntorna börja klättra om ytterligare 2-3 år…
Svaret finns hos nya ECB-chefen Lagarde. Hon är rapp, populär och nytänkande. Men att röra grunden för räntan, kommer att ta lite tid.
När vi förr talade om ”köp, slit och släng” så var prisökningarna ett mått, som fångade kraften i ekonomin. Inflation är ett tydlig slit-släng-mått. Vi köpte alltid dyrare tv, dyrare cykel och dyrare bild. Men inte längre.
Fokuset på priserna hänger kvar från 70- och 80-talet då priserna steg på ett jobbigt, stökigt och störande sätt. Efter avregleringen av valutavärlden. Inte konstigt att valutorna sprang gatlopp och inflationen tog allt strålkastarljus..
Jo, i skolbänken fick jag också lära mig att hög arbetslöshet och låg ränta var varandras motsägelse. Och att inflationen var länken dem emellan. Sedan dess har bilden förändrats. Särskilt sedan finanskrisen. Om vi talar om arbetslöshet så måste vi ännu längre tillbaka. Krisen 1993 tvingades den upp över 10%.
Sedan dess har vår ekonomi bytt ansikte ett antal gånger. Branscher har lagts ned och nya har fötts. Vilket också gör att mätetalen kanske också borde förändras. Annars är det snart som att mäta stavhopp med tiondelars sekunder…
Nu talar vi om effektivisering-ekonomin. Vi ”rationaliserar bort dyrt gammalt” och ”renovera om”. Börsvd:ar talar om det öppet att ”ständigt köra med gas och broms”. Vilket också var min rubrik på föreläsningarna i Skara och Vara i veckan.
Då blir också andra måttenheter mer intressanta. Inte längre förhandlar vi lön utifrån priser, utan utifrån prestation eller effekt. Då sätter vi ju vår förmåga i fokus. Men den (produktiviteten) har ju stupat senaste årtiondena. Den säger mer att samhället behöver investera mer, bli mer långsiktiga, än att vi behöver lägre räntor.
Tittar vi på BNP så ser vi att samhället mår bra, trots recessioner och sveda. Titta på BNP i fasta priser, så vi slipper prisökningarna i bilden. Med de glasögonen har vi bara två riktigt jobbiga perioder senaste 50 åren. År 1992 och 2008.
Som här syns som små hack i kurvan. Just då var det jobbigt. Men idag är de små väggupp. Som om vi glömmer lång sikt i krisens vindöga. Sett i bakspegeln kanske det bara är då vi ska använda räntan?
Att byta styrspakar för räntan är nu ingen lätt manöver. Både politiskt och ekonomiskt behöver det ta lite tid. Nya ECB-chefen Christine Lagarde är just ny. Hon har börjat med att jobba om arbetsformer och värderingar inom ECB. Hon är riktigt populär sägs det. Hon kommer däremot inte klämma till med helt nya körinstruktioner första året. Inte förrän om 2-3 år kanske hon börjar röra runt på riktigt.
Politiskt är nya ränte-mått förstås en het potatis. Även här har vi en ny toppchef. Ursula von der Leyen är starkast i EU – president över Europakommissonen. Även här kan det ta år och debatt innan vi får se nya tag. Under tiden får vi leva med dåliga räntor. Eftersom chauffören Lagarde styr den efter inflationen… 
En självständig centralbank är nyckeln. Och här kan nya chefen för ECB, Christine Lagarde, vara nyckeln. Att också ganska nya Fed-chefen Powel ska ändra måttstock tycks inte vara lika lätt, med en tämligen ointresserade populistisk USA-president som hellre ryter kors och tvärs, än verkligen bygger ekonomin på lång sikt.
Så visst kan och borde räntan stiga. För inte borde pengar vara gratis. Men det krävs nya glasögon, en ny debatt och politiker, förlåt en ECB-chef som hugger tag på ett nytt sätt. Lagarde kan mycket väl vara den chefen.
Vad väntar du dig av räntan?/claes hemberg