Forskningen säger att kvinnor har dubbelt fler kontakter mellan sina två hjärnhalvor. Detta känner jag igen när jag möter chefer i svenskt näringsliv. Detta och mycket mer diskuterar vi 13 män i boken ”Har mannen någon framtid” med författarinnan Lena Gustafsson.

Två slags chefer möter jag, enkelt uttryckt. Den ene som hävdar att hen har rätt. Och andra som istället uttrycker att hen vill bli lite bättre varje dag. Här går också ofta en skiljelinje mellan män och kvinnor.

När jag lyssnar på kvinnliga chefer runt om i svenskt näringsliv så slås jag ofta av deras ordval som: ”Koppla ihop, analysera och agera unisont”. För hon fångar ofta upp kollegors insatser, talar om laget och värdet av samverkan. Ett synsätt som är så glasklart i vår tid. Så lyhört, genuint och smart blir min magkänsla.

Manliga chefer däremot imponerar inte alls lika ofta, utan stannar ofta vid orden ”mål och aktivitet”. De talar mer om rangordning och ansvar. De talar oftare om sak snarare än person. De är ofta fast vid siffror snarare än upplevelser. Så föråldrat, skakar jag på huvudet.

Vi kan tala om kvinnans dialog som möter mannens monolog. Vi talar om en ny syn på ledarskap och samhälle som möter och kraschar med en gammal syn på ledare och samverkan.

För idag talar vi om människor före maskiner. Vi talar om uppfattningar före fakta. Och vi måste våga samordna, väga, jämföra och testa.

Att manligt bulldozra sig fram funkar allt sämre. De måste bli mer nyfikna på det som de inte känner till, det som väntar runt hörnet, det oväntade… tänker jag ofta.

I en värld där konkurrensen är mer hårfin, internationell och snabbfotad, så ter sig kvinnans mer lyssnande, mer nyfikna, mer lärande synsätt så enormt mycket mer aktuellt.

I boken är vi 13 olika män som samtalar med Lena Gustafsson journalist, beteendevetare och kognitiv psykoterapeut.

/claes hemberg