Hormuzkrisen når nu hushållen på allvar. Det diskuterade vi i TV4, kl 06.15. Bensinpriserna stiger kraftigt och två grupper är särskilt utsatta.

Under våren steg bensinpriserna kraftigt till över 20 kronor. Tillfälligt lägre skatter fungerade som en huvudvärkstablett och sänkte priserna.

Sedan dess har bensinpriserna stigit i en andra våg. Nu hävs dessutom skatterabatterna.

På torsdag den 1 oktober får vi därför en krona dyrare bensin. Ytterligare 3 kronor dyrare blir det i december.

Två grupper mest påverkade

De klart mest påverkade är de med lägst inkomst. För dem var bensinnotan redan före Hormuzkrisen en tung utgift. Den kan ta en femtedel av lönen.

Här har de stigande bensinpriserna hela tio gånger större effekt på ekonomin än hos dem med högst inkomst.

Även de som bor i lägenhet och kör bil – drabbas också extra tydligt av dyr bensin. Hos dem sticker bensinpriset ut mer, eftersom deras andra energiutgifterna är lägre.

Deras utgifter för el och fjärrvärme är förhållandevis låga. Det gör att det höga bensinpriset kan bli en sur överraskning i vinter.

Krisen fördjupas i vinter

Dessutom är Hormuzkrisen långt ifrån över. Samtidigt väntas även priserna på el och mat stiga under vintern. Det gör att hushållens utgifter kan nå nya rekordnivåer.

En fördel är att den svenska ekonomin ljusnar. Hushållen har i dag också högre löner än för några år sedan. Det gör att vi borde klara årets vinter bättre än exempelvis under den dyra energikrisen 2022.

Mer om:         Bensinpris    |    Elpris  |     Matpriser

Hur påverkas du av prisökningarna? /Claes Hemberg