Över skånska kusten för fem år syntes en fritidsflygare över stranden. Det var mitt under pandemin. Även om vi mest glömt den konstiga känslan, hänger spåren kvar i vår ekonomi.
Sedan de där dagarna har vi sett en inbromsning i vår ekonomi över världen. Hushållen tvekar. Vi har inte längre samma tillit till vår egen eller samhällets ekonomi. Även företag och kommuner har tvekat.
Turligt nog fick pandemin svenskarna att lägga undan pengar. Några kallar det för tvångssparande, eftersom vi inte kunde konsumera och många butiker var stängda. Oavsett namnet har de där extrapengarna varit tacknämliga under åren som följde, med höga priser, dyra räntor och ojämna elpriser. 
Kvar syns såret i vår köpkraft. Den är några 7–8 år på efterkälken. Löneökningarna hjälper nu till. Men det tar år att reparera.
Hög ränta spökar
Ett sår hänger kvar längre än så: den högre räntan. Vi får nu vänja oss vid en boränta på 3–4 procent. Den extremt låga ränta vi hade kring 0,7 % lär tillhöra mystiken vi berättar om för barnbarnen.
I vår nya vardag ingår även att en rad priser blivit dyrare, inte bara i mataffären, kläder och resor, utan priset på pengar kräver en extra eftertanke. Företag och samhället har yrkesfolk som räknar på det. Inköpschefer och ekonomer. Vi vanliga människor får planera längre och mer noga, efter en boränta på 3–4 procent.
Nu har tullbråket från USA ökat på misstron. Även om det inte ändrar så mycket i sak, lär bara misstron försena köpkraften och tilltron igen. Hushållen väntar på sidlinjen. Detta försenar konjunkturens återkomst ytterligare.
Det är antagligen ändå priset på pengar och lån som påverkar oss allra mest framåt. De ändrar ju vår världsbild av vad som är möjligt. Det möjliga är nu längre bort än tidigare.
Elpriset gäckar oss
Det hårt kritiserade elpriset är ju nära nog tillbaka på lägre nivåer. Även om priserna är mer ojämn idag. Det förskräcker. Den nya elen gör samtidigt att vi kan minska utgifterna rejält. Men det tarvar några val: att ta sig an nya val.
Elbil är här den stora fördelen, till gagn för vanliga hushåll. Den kan spara 10 000-lappar varje år. Till det kan även hembatteri och solpaneler få ned elutgifterna än mer.
Men alla längre val är beroende av räntan. Och där vi inte hoppas på låga boräntor igen. Det vore ett falsarium. Utan 2 procent styrränta och boränta på 3-4 procent är en rimlig nivå att tåla och planera utefter.
Mer om köpkraft elpriser elbil
Vad väljer du?/Claes Hemberg
Det är tacksamt att elpriset varit lågt ett tag nu, men kostnaderna för elen består till största delen av den höga nätavgiften, elskatten och momsen. Dem kommer ingen undan. Eftersom ingen kan veta hur elpriset blir i vinter (exempelvis om det blir en lång period av kyla och vindstilla väder) och priset ofta fluktuerar med flera hundra procent på ett dygn är detta med elen ännu en faktor som bidrar till svenskarnas oro och bristande tillit till ekonomin.
Angående elbil så vore det intressant att se hur många vanliga hushåll som kan casha en ren elbil. Skulle tippa på att den absoluta merparten av elbilarna i Sverige är på företagsleasingavtal.
Anneli, de svängiga elpriserna stressar många. När fler vaktar elpriset medhjälp av appar så lär den stressen sjunka. Det lär ta några år. Jag jobbar på det.
Apropå elbil så lär vi nog låna till dem också. Eller varför skulle de casha? Precis som folk lånar till gammelbil. Snittbilen vi köper är tre år gammal och kostar 200 000 kronor. Elbilarna lär komma in i samma fålla. Med den stora skillnaden är att elbilarna faller i i pris. Och deras andrahandsvärde borde vara betydligt högre eftersom batterierna håller betydligt bättre än bensinmotorerna
Vad jag kan förstå kommer elbilarna hjälpa många svenskar att få en bättre ekonomi./c
Jag ser inte någon anledning till att förvänta sig att styrräntan inte kommer fortsätta gå ner framöver. Vad är det som skulle driva en stabil årlig inflation på 2% de kommande 5 åren? Trenden verkar fortsätta ner eller missar jag något.
Erik, stora investeringar i infrastruktur kan driva på inflationen …. vi talar ändå om 1000 mdr i elinfra. Lägg till ruta Ukraina efter freden, som snart hoppas vi är här. Lägg till växande problem med skördar och matförsörjning. Stigande matpriser på 3-4 procent per år skulle kosta vår inflation 1 procentenhet extra varje år. Jo, jag är smått orolig för stigande priser får ny fart uppåt… /c
Jag förstår, tack för det utförliga svaret. Då är det flera saker som kan påverka som jag inte alls tänkte på.
Erik, lägg märke till att vi inte talar om någon hastig inflation, utan smygande nya förutsättningar. Å andra sidan utan dessa faktorer kanske vi hade fått en inflation på 1 procent. Nu blir den förhoppningvis inte högre än 2,5-3 procent. Kruxet är att det kan skicka upp räntorna igen lite grann.