Elektriciteten var med från start 1908, när teatern öppnade vid Nybroplan i Stockholm. Nu har den en biroll i pjäsen på scenen. Eller en huvudroll, om du så vill.

Pjäsen på John Steinbecks roman Vredens druvor är inte bara aktuell med tanke flyktingar och fattigdom. Här spelar också elektricitet en symbolisk och praktisk roll i berättelsen.

Elen överraskar

Elektriciteten symbolisera här både plötslig modernisering och industrialisering. Den signalerar både framsteg och den destruktiva kraft som mekanisering och maskiner för med sig.

Elektricitet dyker upp i jordbrukets mekanisering, där traktorer och maskiner drivna av elektrisk kraft ersätter mänskligt arbete.

Elens modernitet leder till arbetslöshet för småbönder och jordlösa arbetare. Och de tvingas fly. Det blir snart hela det centralt temat i romanen, när familjer tvingas på flykt.

Elen märks också i gapet mellan människor. Elektricitet används också för att illustrera hur den teknologiska utvecklingen kan skapa avstånd mellan människor och naturen, samt mellan arbetsgivare och arbetare.

Som en del av förändring: För familjen Joad, som tvingas lämna sitt traditionella liv på grund av sociala och ekonomiska förändringar, representerar elektricitet en modern men kall värld, fjärran från deras tidigare jordnära tillvaro.

Samtidigt drömmer en av karaktärerna ”han ska jobba med elektriciteten.” Så kan han sedan öppna egen affär. Den drömmen består.

/Claes Hemberg