Oljekrisen skär in i plånboken. El och bensin stressar hushållen. Högre priser på el och bensin står för hela två tredjedelar av inflationen i maj. Dessvärre kan det mycket väl bli betydligt mer de närmaste månaderna. Smittan av oljekrisen kan börja synas.

Under maj steg hushållens utgifter för bensin hela 27 procent och elen hela 15 procent. Det utgör därmed den stora delen av inflationen vi har idag, visar siffror från SCB.

Varifrån dessa prisökningar kommer vet vi alltför väl. De dyra bensinpriserna kan vi direkt koppla till oljekrisen i Hormuzsundet. Elpriset är delvis hissat av samma orsak, men där spökar även bristen på vatten, kärnkraft och vind.

Och eftersom skuggan från oljekrisen kan hänga över oss många kvartal framåt kan inflationen fortsätta upp. Det syns att vi fått en ny tredjedel med stigande priser.

Lägg till den sista tredjedelen av prisuppgångarna är utspridda lite här och där. Det kan mycket väl vara första tecknen på direkta smittoeffekter av oljekrisen – att olika leverantörer och verksamheter höjer priserna av säkerhetsskäl. När priserna väl börjar röra på sig väntar de inte, utan springer gärna före. Det såg vi inte minst 2022.

Nu behöver inflationsvågen efter oljekrisen inte alls bli lika dramatisk som 2022. Det blir inga 12 procent utan kanske 3–4 procent, spår olika analytiker. Men antagandena är högst osäkra.

För hushållen är ändå 15 procent dyrare el och 27 procent dyrare bensin en smärre katastrof, eftersom det är utgifter som många hushåll har svårt att välja bort. Det är också utgifter som kommer att eka ut över svenska folkets sommarmånader.

Mer om         Sommarpriser            Elpriser                   Bensinpriser