Att ladda på laddstation stiger i pris långt mer än inflation och elpriser. Och priserna lär fortsätta att stiga på laddstationerna. Å andra sidan påverkar det knappt hushållen.
Dyr el på laddstationen kan svida i plånboken. Priserna är upp 6 procent per år. Och priserna lär stiga ännu mer, närmaste åren. Orsaken är tekniken.
Men prisstegringarna gör egentligen ingen skillnad. För vi laddar inte alls el som vi tankar bensin. Där gör vi en tankevurpa.
Sanningen är att vi laddar närmast aldrig på station. Elbilisterna laddar mest 95 % hemma. Och då är priser på 30 öre per kilowattimme inte ovanligt. Därför är el sagolikt billigt jämfört med även den billigaste bensinen på 14 kronor.
Dyra laddstationer
Att stanna på laddstationerna har däremot blivit märkbart dyrare. Priserna som var 4,50 kronor år 2020 kostar idag 6,25 kr per kilowattimme i snitt. Och dyrare kommer det att bli.
Spontant tänker vi att dyrare elpris är orsaken. Men det är inte sant. Tvärt emot tycks elpris och laddpris inte ha mycket med varandra att skaffa.
När elpriset steg 2022 så följde laddpriset sin gamla trend. Samma sak vid prisfallet 23–24. Då fortsatte laddpriset att stiga. Orsaken är istället ett tekniklyft.
Dyra laddstolpar
Nya laddstolpar är betydligt dyrare. Framför allt är det starkare laddstyrka som kostar.
De senaste fem åren har standarden lyfts på ett iögonfallande sätt. Från 50 till 300 kW. Det kan bilisterna tycka är självklart. Vi vill ju hänga med i teknikutvecklingen. Men kostnaden per ny laddstolpe har minst sagt skenat.
Att installera en 50-laddare kostade i storleksordningen 500 000 kronor. Att installera dagens moderna 300-laddare kan kosta tio gånger mer, eller 5 miljoner kronor. Det är inte bara stolpen utan väsentligt dyrare kablar och elnät som kostar på.
Skillnaden skakar om affären i grunden. Med tanke på att el är en lågmarginal-affär kan vi bara tänka hur många år det kommer att ta innan laddstationerna går med vinst. Det kan dröja både 5 och 10 år.
Biter sin kund
Med andra ord kan vi räkna med att elen blir ännu dyrare ute på vägkanten. Men biter inte laddstationerna den kund som väntas betala dem?
Eller så talar vi om två helt olika köp. Att ladda hemma är själva ryggraden i elbilsekonomin. Att ladda på station blir som att gå på restaurang. Vi gör det sällan och är då beredda att det kostar extra för potatis, fisk och elektricitet.
Ekonomi tar tid
Redan från start vet vi att el är långt billigare än bensin. Det borde väcka hushållens intresse att spara pengar genom att rulla på el. Men den insikten har inte nått alla än. Det tar sin tid.
Samtidigt lär elbilen ta nästa ekonomiska framsteg. Att ladda ur bilen till nätet (V2G) kan bli nästa stora affär för bilisterna. Tester visar ju att bilisten där kan tjäna 20 000 kronor per år. En kassako i garaget, kort sagt. Den insikten kan bli det som får elbilarna att verkligen öka tempot i utrullningen.
Färre elbilar
Men utrullningen av elbilar har inte alls blivit så snabb som laddstationsbyggarna hoppats. Än idag är bara 4 av 10 nya bilar rullande på el. Danskarna är dubbelt före oss med 8 av 10 bilar och norrmännen är än bättre.
Därför är det bara 48 elbilar per laddstolpe i Sverige mot 170 i Norge.
Men så märks ett smygande skifte. Häromdagen gick antalet sålda begagnade elbilar förbi antalet nysålda. Det är en signal om något. Även om det går långsamt så håller svenska hushåll på att vakna … till en billigare vardag på hjul.
/claes hemberg
