Hem » Bönderna gjorde revolution

Bönderna gjorde revolution

Svenska bönder gjorde visst revolution. De satte sig upp inte mot kungen eller godsen. De satte sig upp på maskiner, la ut konstgödsel och rullade ut en ekonomisk revolution och ett startskott för svenska hushåll.

I lanthandeln 1922 kostade den skaraborgska mjölken 12 öre för litern. Det kan låta billigt, men var i själva verket tre gånger mer än idag. Utifrån den tidens låga löner. Orsaken var jordbrukets förhållandevis små skördar som höll tillbaka hela samhället. Snart klämtade en revolution på åkrarna.

Min farfar Assar mindes hur han 1914 la hela 7 av 10 kronor i veckolönen på mat som nödtorft, som han sa. Mat var då den svåra utgiften för hushållen. Inte för inte hade folk ofta slitna skor och kläder. På 30-talet hände något fantastsikt. En svenska bönders revolution, som vi sällan talar om.

I Sverige satte sig däremot inte bönderna upp mot kungen och godsägarna, som de prövat i Frankrike. Nej, svenska bönder satte sig upp på traktorer och maskiner. De använde konstgödsel och snart växte skördarna mångdubbelt.

Min farfar Assar mötte sin första mekaniska skördetröska 1930. Några årtionden senare rullade 49 000 tröskor på svenska åkrar. Skördarna växte, ekonomin tog fart, städerna spriade och böndernas barn fick utbildning, industrijobb och lönerna steg än mer.

Det liknar ett trolleri. År för år har matpriserna sjunkit i rask takt, förhållande till lönerna som stigit. Idag lägger snittsvensken bara 7 av 100 lönekronor på redig mat. Tack vare stabila matpriser och stigande löner har svenskarna färdats i full fart in i moderniteten. Tack vare smarta jordbruk har vi fått råd med större hem, universitet, hälsovård, bil, datorkraft, resor och mobil.

Matpriser väcker ändå fortfarande heta känslor. En dam mataffären utbrast häromdagen: ”En baguette i Paris kostade 14 sous sommaren år 1789. Det var nästan en hel daglön. Sedan kom revolutionen.” Mat engagerar, doftar, smakar, lockar och mättar som få. Svenskarnas stora utgift är däremot inte längre maten. Det är inte inte-matens 93 lönekronor som är vår tids hemläxa. Det gäller bolån, billån, resor, el och försäkringar.

Den som tror att mat är väldans dyr, borde tvärt om tacka böndernas revolution. Den gav goda skördar, hushållen växande plånböcker och vår tids stora framsteg. Något min farfar Assar aldrig hade kunnat drömma om.

/claes hemberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *