”Köpkraften är tillbaka år 2027” säger finansministern. Men vilken köpkraft har vi då? Jo, den som vi hade 2021. Vi är alltså inte tillbaka, utan vi har tappat sex-sju år. När vi får vår tänkta 2027 års köpkraft lär dröja till ytterligare flera år…

Till slut medgav regeringen att köpkraft har urholkats. På 25 gånger nämner regeringen nu ordet i veckans presentation. Nu inser de att priskaoset blivit en historisk kris hos hushållen och kommuner. Lågkonjunkturen slog mesta bara mot dem. Men de politiska lösningarna är inte strukturella. Utan fler småplåster.

Redan sensommaren 2022 var det tydligt att hushållens köpkraft tog stryk. För att uppmärksamma hotet och söka lösningar skrev jag Di-debatt sep 2022. Med åtgärder för att stödja konsumenterna att bättre förstå och greppa sin utgifter. Ja, det utgifterna som idag är problemet och svaret, när landet har svag lönetillväxt. Svensson behöver verktyg för att själva skapa smartare köpkraft. Det handlar ju om att agera innan det smäller på allvar. Att stödja svensson att bygga sin hushållsekonomi.

Hösten 2023 hade fortfarande inte regeringen tagit ordet köpkraft i sin mun. Jag skrev ett nytt debattinlägg med fokus på konsumenträtten. Att ha tillgång till basservice skulle öka konsumenternas kraft, skrev jag i Di-debatt sep 2023. För att möta den många långa avtal som idag låser hushållens ekonomi. Där rörligheten i våra val är främsta metoden att sänka priser och höja kundnöjdheten.

Det finns också positiva tecken. Vi passerade köpkraft-botten för bara några månader sedan. Sedan dess stärks köpkraften då lönerna stiger mer än inflationen. Men det räddar oss inte det från faktum att vi är på 2014 års nivå. Även ord det står 2024 i kalendern.

Kanske kan vi år 2027 nå tillbaka till den köpkraft vi hade före inflationsoron startade på 2021 års nivå. Frågan är när vi är i kapp vår egen samtid. När ska vi ha samma köpkraft som året säger. 2027 års köpkraft lär dröja många år framöver.

/Claes Hemberg