Bojkotten mot matjättarna kommer inte att sänka priserna. Att, som finansministern säger, ”jag ska tillkalla sig matjättarna” kommer inte heller att hjälpa hushållen. För orsaken till hushållens matpris-chock är både dyrare produktion och matens känsliga roll i hushållsekonomin.

Dyrare produktion tydlig

Bakom detta märks stigande priser på grund av torka och svårare klimat. Men även högre priser på maskiner, bensin, gödsel och utsäde … har gått upp de senaste åren. Det visar färska siffror från Jordbruksverket. +35% senaste fem åren. Konsumenterna betalar inte mer än vad producenterna i sig betalar. + 30% senaste fem åren.

De senaste åren har producenternas marginaler därmed pressats 5 procentenehter.

Samtidigt märks hur matpriserna stigit mer än många andra. Det har å andra sidan ECB talat om sedan tidigare. De talar om att priserna ska stiga 3–4 procent per år, bara på grund av klimatet.

Var tredje krona

Orsaken till att hushållens dyra mat väcker så starka reaktioner handlar om matens stora roll i plånboken. Maten har en ovanlig och ovanligt stor roll där.

Det är där – på matkontot – vi känner den ekonomiska smärtan först. Före många andra utgifter. Det är både logiskt och problematiskt.

Svenska hushåll lägger mellan 5 och 30 procent av sin lön på mat. Men det är inte hungern eller matsäcken som är olika stora hos hushållen, utan plånboken. Samma matkasse får därför väsentligt olika roll i hushållet, beroende på lönen.

De som lägger var tredje lönekrona på mat blir naturligtvis snabbt påverkade av stigande matpriser. Det är detta vi ser nu. Det är på matkontot som reaktionerna kommer först, även om priser på bensin, el och kläder också har stuckit upp. Så är maten både stor och känslig i vår vardag.

Matkontot går back nu

Hushåll med mindre marginaler har nu ofta minusmarginaler på matkontot. Det syns i svagare konsumtion av soffor, resor, kläder m.m. Och tyvärr är då inte lösningen bojkott. För matjättarna har inte marginaler att sänka matpriserna på något märkbart sätt.

Skulle politiker ta bort momsen på mat skulle det inte heller väsentligt förändra vår hushållsekonomi. I stället behöver vi hantera matpriser och stigande matpriser på lång sikt.

Köpkraften kräver mer tid

Rådet till konsumenterna är knepigt. Lönerna stiger visserligen i april och att kronan stärks kan hjälpa prislapparna på importerade varor. Men köpkraften tar tid att reparera. Vi talar om flera år.

Dyra matpriser är dessutom antagligen här för att stanna. Överraskande klimatförändringar och energipriser har stor inverkan på maten … Till vår fördel har vi ett utbud av matvaror som är historiskt stort. Så vi kan välja mer än någonsin.

Mer om.         priser             energi          klimatpriser

Hur gör du med maten? /Claes Hemberg