Varmare väder kan påverka matpriser och den breda inflationen med en hel 1,2 procentenhet per år närmaste årtiondet visar ECB. Priserna på mat är samtidigt en ovanligt laddad fråga för såväl hushåll, tillväxtländer som politiker.
Varmare och mer överraskande klimat pressar upp matpriserna. Under de senaste åren basgrödor som vete, majs, olivolja och ris har ökat i pris med upp till 60 procent. Och priserna kan fortsätta upp ytterligare närmaste åren. Vilket snart blir märkbart i den breda inflationen, visar ECB-rapport, med data från 121 länder.
Prisökningar kan sprida sig
Värmen kan få matpriserna att stiga med hela 3,2 procent per år, säger ECB. Effekten förstärks av bristande planering, skydd och hamstring. Detta kan i sin tur pressa upp den breda inflationen med 1,2 procentenhet, fram till 2035.
En ökning på 1,2 procentenhet i den breda inflationen är enorm ökning. Särskilt som att mat kan vara ihållande dyrt och i påverka centralbankernas långa planer framåt.
Lägg till att matpriser är politiskt känsliga och kan locka fram krav på högre löner och lägre skatter, vilket kan få breda politiska konsekvenser. Hushållens kritik mot höga priser, lär därmed komma tillbaka, flera gånger om.
Matpriser slår olika hårt
Matens andel i utgifterna har också en större betydelse än många inser. Snittet kring 10 procent i rikare länder får mat att framstå som en liten utgift. Men den relevanta bilden är mer oroväckande.
Hos svagare grupper kan matpriserna utgöra upp till 60 procent av budgeten. Här blir dyrare mat ett stort hot och snart ett samhällsproblem. Något vi redan sett i gatuprotester och demonstrationer senaste åren.
Mat extra känsligt
Priserna på mat slår samtidigt hårdare mot hushållsekonomin än många andra utgifter. Eftersom många av hushållens fasta utgifter betalas i början på månaden, blir dyra matpriser i slutet på månaden, med knapp lön kvar i plånboken, en extra märkbara och känsloladdad tvistefråga.
Mat fungerar dessvärre som en buffert i hushållens ekonomi. I brist på planering kan därför pressa hushåll till mindre och billigare mat. Det gör att stigande matpriser kan bli extra kännbara och politiskt laddad närmast åren.
Lägg till att hushållen ofta står mycket ensamma. Rader av konsumentjättar slåss om deras plånböcker, med komplexa avtal, långa inlåsningar, svåra begrepp och en konsumentinformation som inte är anpassad till den nya vardagen.
Geopolitiska effekter
Matpriser är samtidigt en mindre fråga i västvärlden jämfört med tillväxtländer. Förr var mat svenskarnas stora utgift. Idag kostar maten västerlänningar cirka 10 procent av hushållens inkomster, medan samma siffra i tillväxtländer är 40-60 procent. Snabbt stigande matpriser kan därför bli politisk dynamit i många tillväxtländer.
Lägg till att dessa länder saknar infrastruktur för nya ersättande grödor eller hälsoskyddande insatser. Det gör att lokalt stigande matpriser snabbt kan slå över i internationella kriser.
Få är väl rustade
Mindre utvecklade länder har samtidigt svårare att skydda sina skördar mot varmare och mer osäkert väder. De saknar ofta resurser och erfarenheter att analysera och agera på väderöverraskningar.
Svåra prognoser
Osäkerheten i sig får priserna att stiga. I dagsläget saknas mycket forskning på vilka grödor som är mest känsliga för olika temperaturer, regn och oväder. Högre temperaturer har också gett en ny grogrund för skadedjur, mögel och svampar som hindrar växtligheten. Här behövs omfattande forskning, både från samhälle och industrin.
Indien stoppade export
Bristen på grödor har redan väckt ny protektionism. I brist på ris stoppade Indien häromåret exporten av grödan, vilket fick stora effekter på en rad olika matpriser. Nu ökar trycket på politiker att bygga upp lokala matförråd för att säkra tillgången. Dessvärre kan att öka priserna på mat ytterligare. Och hela tiden står särskilt svaga konsumenter i kläm, vilket i sin tur kan öka antalet stödåtgärder, sänka skatter och elda på inflationen.
Mer matpriser. Mer om köpkraft.
Vad säger du om matpriserna? /Claes Hemberg