Sverige och en rad länder i omvärlden ökar staternas lån. Sverige bygger ut el-infrastruktur. Andra länder lånar för att sänka skatter. Det är däremot en väsentlig skillnad på fina och farliga lån.

Att belåna eller pantsätta barnbarn låter drastiskt. Samtidigt är det helt logiskt om lånen är billiga och vi ska bygga deras framtid redan idag. Så har vi tänkt och gjort när Sverige byggde järnväg, elnät, bilvägar och kärnkraft. Så länge räntorna för att låna är lägre än den tillväxt som lånen ger utrymme för.

Sverige ska nu bygga ut landets produktion av el och elnät. Det kostar 1 000-tals miljarder. Just Sverige lär få låga räntor för att vi har en lång historia med stabil politisk situation och stabilt grepp om kostnaderna.

Bygger el-Sverige

Svenska nysatsningar på el öppnar sannolikt för ny utveckling, jobb och välfärd. Vi kan i bästa fall låna 2 kronor och tjäna 3 kronor på vägvalet. Att inte göra satsningen, skulle många jämföra med att bosätta sig i grottor.

Historiskt har vi svenskar mest lånat vid svåra ekonomiska chocker. Att låna för offensiva val som el, kan däremot rulla ut en röd matta till våra barn. Även om satsningen på elektrifieringen tar många årtionden att känna av och inkassera.

Järnvägsbyggena på 1800-talet fick staten att låna 200 miljoner riksdaler. Det motsvarar idag 20 mdr enligt KPI. Var det värt det. Ja, summan är exempelvis mindre än ett års barnbidrag.

Kina satsar 1,2 % av BNP på el

Ett land som investerat mycket i elektrifieringen är Kina. De har senaste årtiondet investerat motsvarande 22 000 mdr kronor. Summan är fem gånger mer än USA investerat under samma tid. Det motsvarar 1,2 procent av landets BNP. Resultatet har synts i elbilar, solpaneler och kärnkraftverk.

Sveriges investeringar i el under samma period stannar kring ungefär halva nivån eller 0,7 procent av BNP. Något vi nu diskuterar att växla upp.

USA historiskt konsumentlån

Svenska satsningen ska däremot inte blandas ihop med USA:s ständigt utökade skuldtak.

USA genomför nu historiskt stora lån för att sänka skatterna. Ett slags världsrekord i konsumentlån. Dagens barnbarn får bära skulden för att farmor Ben och mormor Liza köper ny bensinbil och diskmaskin. Det är ingenting som bygger landets ekonomi på lång sikt. Det låter mer som att pantsätta sina barnbarn.

Mer om.                elpriser              elnät              elektrifiering

/claes hemberg