Oljekrisen syns redan i form av högre priser i industrin. Det är en prisrusning som går snabbare än den under 2021. Året efter nådde inflationen ut i samhället, och därefter höjde Riksbanken räntan i snabb takt. Nu ser oljekrisen ut att bita sig kvar.

Den breda svenska inflationen, KPIF, ligger nu på 0,8 procent. Det är så lågt att många pustar ut. Men vi glömmer att det bakom just den siffran finns djupt oroade hushåll.

De gjorde sin skarpaste inbromsning på flera kvartal, enligt statistik från förra veckan. I Europa är det full tvärnit. Därmed kan en inflation på 0,8 procent snarare vara lugnet före stormen.

Inköpspriserna stiger fort

En annan siffra är långt mer alarmerande. Redan i mars steg priserna på koppar och en rad andra metaller. Fler råvaror och inköp till industrin har sedan dess blivit dyrare. ”Leverantörer höjer snabbt den här gången”, säger en inköpschef jag pratat med.

Precis som 2021 springer företagen före och höjer priserna. Denna gång har industrin lärt sig och tvekar inte det minsta.

Här lovar Riksbanken att reagera; de lovar att höja räntan om priserna springer iväg. Där är vi nu. Ändå väljer Riksbanken att avvakta denna gång, då de inte vill vara de som skrämmer hushållen. Men det ser ut som att olje-, el- och bensinpriserna redan har gjort det jobbet.

Oljekrisen fördjupas

Nästa steg kan mycket väl bli fred i Hormuz, men de höga oljepriserna biter sig kvar i ekonomin. Precis som de redan syns i industrin, handlar det om priser som knappast kommer att backa.

Istället kan vi vänta oss en inflation på 4–5 procent, spår allt fler analytiker, och räntan följer efter. Oljeinflationen ger oss en ”oljeränta” som är högre, dyrare och mer ojämn. Titta bara på råvarutunga länder som Australien och Norge – de har högre räntor.

Vi börjar nu även medge att vi är mer beroende av råvarupriser än vad vi själva vill erkänna.

Mer om         Inflation            Köpkraft            Ränta

/Claes Hemberg