Nu växer börs-kritiken mot Trumps tullar. Att han då skyller på ”globalister” lär inte stärka tull-spåret… Utan tullarna måste backa, från dess ättestupa. Värsta exemplet ”amerikanska Hoover-tullarna” fyller snart 100 år.
Tullar saluförde Trump som en ny strategi för USA. Att den förstört ekonomier sedan två hundra år glömde han nämna.
Gång på gång har tull-förespråkare fått backa från sin anspråk. För att undvika rena ekonomiska katastrofer. Nu krävs samtal för att få ned tullarna, nära noll igen.
Missar nya affärer
Vi har visst sett tullar förr. Ofta när länder pressats av nya verkligheter. Idag stavas den nya världen en rad nya industriländer. Som tänker, arbetar och säljer annorlunda.
De nya industrierna använder el som råvara, i sensorer, mjukvara, ai och automation. Kinesisk bilindustri är ett paradexempel, där Kina idag är största tillverkaren i världen.
Är svaret då tullar? Nej, vi måste bli bättre, smartare, billigare. Precis som vid alla tidigare vägskäl.
Tullar en tidsinställd katastrof
Britterna införde tullar på spannmål 1815. Det pågick i 30 år och gynnade inte brittiska bönders nytänkande. Dagens siffror med 60 procent importerade livsmedel talar sitt tydliga språk. Britterna specialiserade sig på annat.
USA införde tullar mot Europa 1828. Det lade grunden till inbördeskriget.
Britternas opiumkrig 1839 var en ovanligt aggressiv form av protektionism mot Kina. Det slutade illa.
Tysken Bismarck införde tullar 1879 för att skydda tysk industri. Britterna vann sedan industrialiseringen med hästlängder.
USA införde McKinley-importtullar på industriprodukter 1890. Vilket de snart backade ifrån.
Hoower-tulllarna 1930 är antaligen värst. Det skulle skydda amerikanska jobb. Men det bidrog till att förvärra den stora depressionen genom att minska världshandeln. Bara i USA sjönk BNP med 20 procent, vilket förvärrade 30-talskrisen. Världshandeln bromsades hela 60 %. Ja, det är värsta tullarna vi sett, hittills.
Andra världskriget ändrade tonen
Andra världskriget var katastrofen som fick världen att tänka om.
1947 skapades GATT – överenskommelsen om handel och tullar. Frihandel var ordet. Sedan dess har världshandeln blomstrat och spridit välstånd över världen. Alla länder har dock inte varit med vid bordet.
På 70-talet märktes Japans tillväxt. Sedan kom Sydkoreas. Under de senaste trettio åren har Kina tagit en markant större plats. Nu är Indiens tillväxt på 7 % per år en motor att räkna med.
Och nu senaste är det återigen tullar som nämns och används. För konkurrensen ser annorlunda ut än tidigare. Men återigen lär tullarna bli ett slag i luften. Särskilt som USA är den som importerar mest av alla.
Mer om tullar. energi. räntor ekonomi
Vad väntar du dig? /Claes Hemberg