Sverige har tappat i el-ranking när det gäller hushållens ekonomiska förtjänster av hemmets energiteknik. Våra grannländer i Nordeuropa är ofta betydligt bättre. Vi har en hel del att lära.

På 1980-talet låg svenskarna i framkant när hushållen stärkte sin ekonomi med hjälp av energiteknik. Steget från oljepanna till elpanna sparade hushållen stora värden. Samma utveckling såg vi då i Norge och Finland.

Sedan dess har vi svenskar varit mer svala till att diskutera el och ekonomi. Dyr el har väckt protester de senaste åren. Men ny teknik som idag finns har inte alls lockat. Vi har till och med minskat vårt intresse för att själva styra våra elkostnader till lågpristimmar.

Under tiden har grannar i Norge, Finland, Danmark och Nederländerna tänkt nytt och utökat sin energiteknik i hemmet. De sparar i dag upp till 11 000 kronor per hushåll, medan svenskarna stannat vid nära halva beloppet.

Syns i svenskarnas plånbok

Norge leder ännu tekniktoppen tack vare framstegen inom elbilar. Nederländerna leder i solpaneler. Tyskarna är bäst på hembatterier. Danskarna är bäst på att styra sina elpriser. Just den tekniska bredden hos hushållen syns tydligt. Hur olika den är syns också när vi mäter hushållens deltagande i energiteknik – Household Electric Participation (HEP).

På tekniktoppen tillhör Sverige de länder som har tappat mest i ranking de senaste åren. I praktiken gör vi få förbättringar, medan andra länder gör markanta framsteg.

Från en svensk tredjeplats för bara fem år sedan är Sverige i dag en bra bit från pallplats. När elpriserna har blivit högre och mer ojämna visade svenskarna inledningsvis större engagemang. Men på senare tid har utvecklingen gått bakåt. Bland annat har andelen hushåll med dynamiskt elpris (tim- eller kvartspris) minskat från 15 till 11 procent.

Tappar i ekonomisk nytta

Svenskarnas avvaktande inställning märks i både teknik och mjukvara. Vi har missat stora delar av solcellseran på 2010-talet. Hembatterier har vi inte heller intresserat oss för. Vi har även tappat mark när det gäller elbilar på 2020-talet. Vi har dessutom gått bakåt det senaste året när det gäller mjukvara och elprisval.

Nu börjar denna skepsis synas i de svenska hushållens plånböcker – vi missar den ekonomiska elnyttan, mätt som hushållens ekonomiska förtjänst, Household Electric Economy (HEE). Här leder i stället Finland.

Svenskarnas elstress stoppar dem

Det är Finland och Danmark som leder. De lyckas på bred front med flera olika tekniker och mer aktiva hushåll. Där har 34–60 procent av hushållen dynamiska avtal, medan svenskarna bara når 11 procent.

När finländarna blev mer aktiva under elkrisen 2022 har svenskarna 2026 i stället valt att bli mer passiva. Medan finnarna kopplar ihop mer av hemmets energiteknik, väljer svenskarna att göra färre val.

Här påminner svenskarna om norrmän och fransmän. De har haft låga elpriser så länge att hushållen till viss del har försovit sig när elpriserna blivit mer ojämna och ny teknik har blivit tillgänglig.

Elbolagen bär här ett stort ansvar. I stället för att ge hushållen enkla tjänster har svenskarna mötts av nya begrepp och vägval som effektavgifter, kvartspriser och snabbt dyrare elnät. I stället för att göra el till en hanterbar konsumentfråga, som i Storbritannien, tycks svenskarna komma allt längre från elen som hushållsekonomisk fråga.

Britterna klart bäst

Britterna är de som snabbast har klättrat i rankingen för ekonomisk elnytta, HEE. De ser ut att snart gå förbi Norge. Nyckeln är elbolag som utvecklar och erbjuder enkla konsumenttjänster. Det finns i Storbritannien.

Förtroendet för elbolagen i Sverige är här ett grundproblem för hela samhället. Det märks ett växande gap mellan elbolagen och hushållen. Det gör hushållen mindre benägna att välja en lönsam väg för sin el-ekonomi.

I Sverige är konkurrensen från mindre bolag också begränsad. Här finns bara en handfull mindre aktörer. Men på en liten marknad som Sverige har de inte alls samma volym hushåll som uppstickaren Octopus Energy i Storbritannien kan dra nytta av.

Svenska hushåll kan

Sverige har samtidigt många av de tekniska byggstenarna på plats. Elvärmda hus är mycket vanliga. Intresset för solceller växer. Elbilarna blir allt fler, men utvecklingen går långsamt. Vi har låga elpriser jämfört med Europa. Trots detta är de svenska hushållens dokumenterade ekonomiska resultat betydligt svagare än i Finland, Danmark och Storbritannien.

Det betyder inte att den svenska potentialen saknas. Tvärtom. Utmaningen ligger i att göra de ekonomiska fördelarna synliga och tillgängliga för betydligt fler hushåll. Det gäller såväl myndigheter och politiker som, inte minst, elbolagen.

Särskilt som hushållens ekonomi just nu är ovanligt trängd i skuggan av lågkonjunkturen. Därför borde de elektriska förtjänsterna locka många fler.

Mer om              Hushållens el-ekonomi             Elpriser                Energipriser

/Claes Hemberg