Raset 
i räntorna kan sätta nya rekord. Redan om ett år kan styrräntan vara 2,0 procent. Detta borde inspirera hushåll, kommuner och företag att blicka framåt.
Under sommaren har analytikerna ändrat uppfattning om den svenska räntan. Nu ser vi fram emot ett rejält fall i räntorna under det kommande året. Istället för styrräntan 2,5% nästa årsskifte så pekar flera på 2,0 redan till sommaren.
Om prognoserna stämmer, kommer vi att se räntesänkningar vid nästan varje möte under det närmaste året, något som aldrig tidigare har hänt.
Tydligt stabilare priser
Lägre och mer stabil inflation har fått räntehandlarna på marknaden att ändra förväntningarna.
Även Riksbanken signalerar nu mer öppet att de kan tänka sig många sänkningar tätt inpå varandra.
Varje procent som Riksbanken sänker räntan väntas ge en ökning på 0,7 % av BNP, även om effekten märks först efter ett år. Det kan bli ett snabbt och starkt stöd för hushåll, kommuner och företag.
Länge låga prisökningar
Sanningen är att vi har haft låga, stabila prisökningar de senaste 12 månaderna. Ja, siffran vi hör från SCB gäller ju för ett år bakåt i tiden. Därför är den senaste siffran på 1,7 % knappast en dagsaktuell beskrivning, utan snarare en bild av det gångna året.
Framåtblickande priser ser samtidigt ut att fortsätta stabilt och lågt, mellan 1-2 %.
Vad väntar du dig av räntan? /claes hemberg
Hej Claes!
Jag har länge funderat på varför inte Riksbanken får möjlighet att stävja inflation med ett amorteringskrav som komplement till att sätta räntan, se längre resonemang nedan. Kan du ge en ”ekonomisk” förklaring på varför de inte får det?
/Peter
Idag har Riksbanken ett mål och ett styrmedel. Målet är att hålla inflationen, mätt som KPIF, runt 2%. Styrmedlet är styrräntan. Om inflationen är för hög så höjer Riksbanken styrräntan och bankerna följer efter så att alla låntagare får en högre räntekostnad och därmed mindre pengar över till konsumtion vilket leder till nedkylning av ekonomin.
För mig personligen innebär det just nu en månadskostnad på ca 15000 kr. 12000 kr i ränta och 3000 kr i amortering. Ett antal tusenlappar färre än tidigare att lägga på mat, kläder och nöjen. Riksbankens plan fungerar som tänkt.
Mitt förslag är att vi ger Riksbanken ytterligare ett styrmedel: Riksbankens amorteringskrav, förkortat RA. RA ska, precis som räntan, gälla på samtliga lån och adderas till befintliga amorteringskrav på alla lån, inte bara bostadslån. Amorteringsnivån måste kunna bindas, precis som räntan, med samma logik.
I skrivande stund är Riksbankens styrränta, RR, 3.50% och RA 0%, om vi leker med tanken att RA redan finns.
Det viktiga för att uppnå inflationsmålet torde vara att summan av RR + RA hålls på rätt nivå.
Om Riksbanken sänker RR och samtidigt höjer RA lika mycket så att min månadskostnad ligger kvar på 15000 så är min köpkraft i övrigt oförändrad. Som enskild låntagare vill jag såklart att mina “påtvingade” lånekostnader fördelas med så hög andel amortering som möjligt men det finns även en makroekonomisk vinning i att hela folkets belåningsgrad minskar i snabbare takt.
Jag förstår att det finns praktiska utmaningar med att införa RA men finns det någon national/samhälls-ekonomisk förklaring till varför det skulle vara en dålig idé?
Varför inte slå två flugor i en smäll när inflationen kräver höga lånekostnader och se till att lånen minskar?
Självklart behöver ett eventuellt införande ske långsamt och i små steg så att man kan utvärdera effekterna och leta efter den optimala relationen mellan RR och RA.
Jag tror inte att den infinner sig när RA = 0. Om man inte råkar äga en bank, förstås.
Peter, amorteringskravet har ju tillkommit för att vi bor i snitt 20 år. Och med hyfsat trygg säkerhet. Att ha amorteringskrav på ”allt” annat sköts ju kanske bästa av marknaden själv…? Eller vad skulle Riksbanken tillföra är frågan. /c
Vi har idag ränta på ”allt”. Styrräntan blir en startnivå/offset för räntan man teoretiskt kan få från bankerna. Jag tänker att inflationsmålet uppnås även om ökade kostnader för lån till viss del kommer från amorteringskrav istället för enbart ränta. Om mina kostnader inverteras till 12000 amortering och 3000 ränta så har jag samma månadskostnad som nu. Inflationsmålet nås. Mitt lån minskar med 144k/år istället för 36k/år. Sveriges samlade belåningsgrad sjunker. Alla nöjda, utom möjligen bankerna som inte kan göra lika stora vinster med det systemet.
Jag anar att det inte går att sänka räntan hur mkt som helst med bibehållen effekt på inflationen, men det bör gå att flytta över en del av den Riksbanksdrivna lånekostnaden från ränta till amortering till glädje för alla låntagare.
Peter, jag gillar att du tänker på tvärsen. Låt mig smälta och fundera ett slag. /claes